Svenska framgångar i Amerika
VISA BILDTEXT
John A. Dahlgren står vid ”The Dahlgren Gun” ombord på USS Pawnee i Charleston Harbor cirka 1860–1865. Foto: Library of Congress.

NÄRINGSLIVET AV: Anders Johnson 2024-10-20

Svenska framgångar i Amerika

Utvandringen till USA från Sverige gav upphov till en kreativ smältdegel där nya idéer tog form. Flera svenskar har gjort betydande avtryck i teknikhistorien.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2024.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Under åren 1850–1930 utvandrade 1,2 miljoner svenskar. Bland dessa fanns många initiativ­rika individer. Vilhelm Moberg konstaterade i Utvandrarna, 1949:

”Det var de djärvaste som först bröt upp. Det var de företagsamma som fattade besluten. Det var de oförvägna som först gav sig ut på den avskräckande färden över det stora havet. Det var de oförnöjda och till­tagsna, som icke förlikte sig med sin lott i hemorten, som blev de första ut­vandrarna i sin bygd. De som stannade kvar, de tröga och tvehågsna, kallade dem äventyr­slystna.”

Den förste svenske uppfinnaren som skrev in sig i USA:s teknik­historia var värm­länningen John Ericsson. Han bodde i New York City från 1839 till sin död 1889 och bidrog till propeller­driftens genom­slag i USA. Vid Hampton Roads i Virginia ägde det första sjö­slaget i världen rum mellan två be­pansrade fartyg 1862, Syd­staternas Virginia (f.d. Merrimack) och nord­staternas Monitor, konstruerad av John Ericsson.

Monitor har betecknats som det första moderna strids­fartyget och slaget bidrog till att nord­sidan kunde etablera sjö­herravälde under inbördes­kriget.

Läs också: Svenska storaffärer i USA

Monitor var utrustad med två Dahlgren­kanoner. John A. Dahlgren var son till en svensk affärs­man i Philadelphia och blev amerikansk sjöofficer. Han har kallats det amerikanska fartygs­artilleriets fader för sina betydelse­fulla uppfinningar, bl.a. bomb­kanonen ”the Dahlgren gun”. Carl Edvard Johansson, ”Mått-­Johansson”, skapade 1896 i Eskilstuna en måttsats för precision­smätning, som revolutionerade den inter­nationella verkstads­industrin.

Han var 1923–36 anställd hos Henry Ford som inrättade ett avancerat mätlaboratorium åt honom vid huvudkontoret utanför Detroit. Cadillacchefen Henry Leland sade att han lyfte på hatten bara för två personer: presidenten och »Mr. Johansson from Sweden«.

Johansson påverkade första världs­krigets förlopp. USA:s inträde i kriget 1917 hade en avgörande betydelse. Landet skulle aldrig ha kunnat genom­föra en så snabb expansion inom rustnings­industrin om inte de amerikanska myndigheterna 1915 hade beslutat att alla leverantörer av krigs­materiel skulle använda ”Jo Blocks”, Johanssons måttsats.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

MAN FRÅN ENKÖPING UPPFANN SKIFTNYCKEL
Carl Edvard Johansson får inte förväxlas med ett annat svenskt industri­snille, Johan Petter Johansson i Enköping. Han uppfann bland annat en skift­nyckel. Karl Peterson från Malmö grundade Crescent Tool Co. 1902 i Jamestown i västra New York State, där många svenska snickare bosatte sig under 1800-talet.

Peterson började tillverka skiftnycklar med Johanssons modell som före­bild. Från 1908 följde en skift­nyckel från Peterson med varje levererad T-­Ford, och detta verktyg var en av få saker som Charles Lindbergh tog med på sin Atlant­flygning 1927.

Läs också: Svenskar förändrade amerikanernas resande

Ett annat samhälle med många svenska snickare var Rockford i Illinois. Ernst Johansson föddes på Öland och bytte i USA namn till Ernest Estwing. Han grundade 1923 företaget Estwing i Rock­ford för att tillverka hammare. De blev USA:s största till­verkare av hammare, yxor och liknande verktyg. Astronauterna använde Estwings hammare när de knackade loss sten på månen.

David Sundstrand i Rockford fick 1914 patent på en räkne­maskin med ett tangent­bord där den översta raden hade tangenterna för siffrorna 7, 8 och 9, vilket seder­mera blev inter­nationell standard. Sund­strand Corporation tillverkar numera utrustning till rymd­industrin.

John Ericssons Monitor, 1865. Foto: Marinmuseum.

SVENSKAR BAKOM COCA-COLAS SUCCÉ
Tre svensk­amerikaner har bidragit till Coca-Colas framgångar. Den kurviga flaskan formgavs 1915 på Root Glass Co. i Terre Haute i Indiana. Patentet beviljades till arbets­ledaren Alexander Samuelson som tidigare hade arbetat vid Surte glas­bruk norr om Göteborg innan han emigrerade till USA 1883. Men det var Earl R. Dean som ritade flaskan.

Svensk­amerikanen Alfred Erickson, ”the Father of Advertising”, grundade en reklam­byrå i New York City 1902. Han är känd för sloganen ”Things go better with Coke”.

Konstnären Haddon Sundblom föddes i Muskegon i Michigan. Fadern kom från Åland och modern från Sverige. Haddon målade Coca-Colas jultomtar. Svensk­amerikanen Alfred Erickson, ”the Father of Advertising”, grundade en reklam­byrå i New York City 1902. Han är känd för sloganen ”Things go better with Coke”. Byrån slogs samman till McCann Erickson 1930, vilken före­kommer i tv-serien Mad Men.

Henry Sanford köpte 1869 mark för storskalig citrus­odling och grundade staden San­ford i Florida. Eftersom han hade svårt att rekrytera arbets­kraft anlitades Wilhelm Henschen från Uppsala som hade kommit till Florida 1870. Henschen rekryterade ett stort antal svenskar som tog anställning på citrus­odlingarna.

Läs också: Tre svenskar som grävde guld i USA

Wilhelm Henschens bror Josef anlände till Florida 1871 och blev en stor jordägare och citrus­odlare. Han med­verkade i bygget av en järn­väg till Floridas västkust där hamn­staden Saint Peters­burg växte fram. Josef föreslog att staden skulle få detta namn för att hedra en rysk partner i järn­vägs­bolaget.

Från 1880-talet till 1930-talet bedrevs en omfattande blomster­odling i Colorado. Två svenska invandrare gjorde viktiga insatser för att blommorna skulle nå en nationell marknad. Edward Johnson grundade kring sekel­skiftet 1900 telegraf­tjänsten Florist Wire Service och N.A. Benson grundade Denver Wholsale Florist 1909 som standardiserade pris­sättningen och säkrade kvaliteten på blommorna.

General Electrics Oktagon, replik. Foto: earlytelevision.org/Wikimedia.

SVENSK­AMERIKAN MÖJLIGGJORDE FÖRSTA BILD­MEDDELANDET
Låt oss avsluta med några svensk­amerikaner som gjorde viktiga insatser inom elektro­tekniken. Ernst Alexanderson från Uppsala invandrade 1902. Han anställdes då vid General Electric i Schenectady, New York State. Hans första betydelse­fulla uppfinning var en generator som möjlig­gjorde världens första rund­radio­sändning 1906.

Hans konstruktioner möjlig­gjorde även utsändningen av världens första bild­meddelande över Atlanten 1924, och USA:s första tv-­sändning till mottagare för hemma­bruk 1928. Radio­laboratoriet på GE kom allmänt att kallas för Alex’ Lab. När han gick i pension 1948 gjorde GE:s reklam­avdelning en hyllnings­annons på temat ”en uppfinning var sjunde vecka i 46 år”.

Läs också: En svenskamerikansk snilleblixt

Elmer Engstrom blev chef för RCA:s forsknings­laboratorium i Princeton, New Jersey 1945, där han ledde utvecklingen av tekniken för radar, färg-­tv och väder­satelliter. Engstrom var RCA:s vd 1961–68.

Erik Jonsson föddes i Brooklyn av svenska föräldrar. Han var en av grundarna till Geophysical Service 1930 (från 1951 Texas Instruments) där han var vd 1951–58, därefter styrelse­ordförande till 1966. Jonsson var med­grundare till University of Texas at Dallas före­gångare 1961, och borg­mästare i Dallas 1964–71.

Asea hade i mitten av 1900-talet nått en världs­ledande ställning med långa kraft­över­föringar, och företagets vd Curt Nicolin gjorde många export­affärer inom detta område runt om i världen.

På den amerikanska väst­kusten råder samma geografiska förutsättningar för elkraft som i Sverige, nämligen långa avstånd mellan produktions­områden i norr och stora för­bruknings­områden i söder. Asea hade i mitten av 1900-talet nått en världs­ledande ställning med långa kraft­över­föringar, och företagets vd Curt Nicolin gjorde många export­affärer inom detta område runt om i världen.

Av politiska skäl ingick Asea ett licens­avtal med General Electric 1962 och tre år senare fick företagen en jätte­order på Pacific Intertie som bestod av långa växel­ströms- och likströms­överföringar längs amerikanska väst­kusten för att förse Kalifornien med elkraft. Projekt­ledare blev Aseas geniale elektro­tekniker Uno Lamm.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.