Rysk ubåt sänkte Hansa
VISA BILDTEXT
Vraket av S/S Hansa ligger på 100 meters djup i Östersjön, 44 km norr om Visby. Foto: Jonas Dahm, Stiftelsen Voice of the Ocean/Gotlands museum.

NÄRINGSLIVET AV: Susanna Lundell 2025-11-07

Rysk ubåt sänkte Hansa

Den 24 november 1944 strax innan klockan sex på morgonen, träffades passagerar­fartyget S/S Hansa av en torped. Fartyget sjönk inom loppet av bara någon minut och endast två personer överlevde.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2025 #3.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Vraket av Gotlandsbåten S/S Hansa vilar i dag fortfarande på havets botten på ungefär hundra meters djup. Den där novembernatten när Gotlands­bolagets fartyg klövs i två delar av en sovjetisk torped, och så många människor omkom, är fortfarande ett öppet sår för många anhöriga.

Klockan var strax före sex på morgonen och de sammanlagt 86 passagerarna och besättnings­männen hade avverkat en god del av resan. De hade nu endast 2,5 timme kvar av den nio timmar långa resan mellan Nynäshamn och Visby. Sjön var grov och några människor hade avstått från att komma med på grund av det hårda vädret, beslut som kom att rädda deras liv.

De som valde att följa med ombord på resan trots sjögången, låg nu i sina hytter medan besättningen jobbade på med olika arbets­uppgifter. Sammanlagt fanns det 23 besättningsmän och 63 passagerare ombord. Besättningen utgjordes av allt från kapten till sjömän, städerska och kokerska.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Bland passagerarna fanns bland annat det nygifta paret Anne-Maj (Majen) och Nils Johansson. De var på väg hem efter en bröllopsresa till Värmland. Anne-Maj skulle ta över en friser­salong i Visby. Med ombord fanns också musikern Göran Ringboms pappa, vars barnbarn Jakob Ringbom har skrivit en bok om katastrofen. De flesta passagerarna på båten var dock militärer.

Läs också: Från hamn till hamn

När fartyget var ungefär fyra mil utanför Stenkyrkehuk vid den gotländska kusten, träffades det av en rysk torped som avfyrades av ubåten L21.

– Stäven var under vattnet. Sedan dröjde det inte många ögonblick förrän hon vände aktern rakt upp och gick rakt ned, berättade styrman Arne Thuresson senare. Han var en av två överlevande.

På frågan om varför just han överlevt, svarade han med orden ”Jag hade bara tur.” Andra människor ombord kämpade för sina liv i det iskalla vattnet och 84 av dem klarade sig inte. Män, kvinnor och barn dog där ute. Det nygifta paret Anne-Maj och Nils Johansson var två av alla människor som omkom. Bland de döda fanns också den gotländske musikern Göran Ringboms far och många militärer. Den yngste som omkom var sex år gammal.

Ungefär åtta timmar efter att fartyget sjönk till botten, upptäcktes en livflotte med två överlevande. Det var Arne Mohlin och styrman Arne Thuresson som låg där omgivna av ett kaos av vrakdelar.

Arne Mohlin klarade sig troligen eftersom han insåg att fartyget skulle gå under och därför hoppade så långt bort från fartyget han kunde ner i vattnet. Detta för att inte riskera att följa med ner i djupet av baksuget som bildades när båten tog in vatten och sjönk. När Mohlin kom upp till ytan efter sitt dyk, var bara aktern på fartyget kvar och han beskrev i ett radioprogram senare hur aktern med ett väsande ljud försvann ner i vattnet.

Ett bärgat skeppsur som antas ha suttit i radiohytten på S/S Hansa. Foto: Karolina Kristensson (SMM)/Sjöhistoriska museet (CC BY).

De båda männen lyckades sedan komma ombord i en livflotte där de försökt hålla sig varma med hjälp av blöta filtar och oljerockar. De åt det som fanns i krislådan i räddnings­flotten, däribland knäckebröd och choklad. Redan samma afton upptäckte passagerar­flygplanet Örnen, som beordrats leta efter överlevande, de båda männen.

De två överlevande fördes med minsveparen Landsort till Visby. De fick där frågor om det fanns fler överlevande, men svarade då att det inte fanns några fler i livet från fartyget. På kvällen efter förlisningen ställdes alla offentliga tillställningar på Gotland in och flaggorna vajade på halv stång.

Läs också: Karlskronas örlogsvarv — envis överlevare

I dag ligger vraket av Gotlandsbåten S/S Hansa fortfarande kvar på 100 meters djup i Östersjön, men minnena efter den oerhörda katastrof som inte bara drabbade Gotland, utan hela Sverige, när fartyget klövs i två delar av en sovjetisk torped, lever i allra högsta grad kvar.

Många är de gotlänningar som har personliga kopplingar till människor som befann sig ombord. Dessutom är parallellerna till vår samtid kring Östersjöns spända säkerhetsläge och Gotlands strategiska läge tydliga för alla. Katastrofen var den största inom dåtidens svenska sjöhistoria sedan 1600-talet.

Den 6 december samma år hittades väggklockan från Hansas radiohytt. Den hade flutit i land i Stockholms skärgård. Den hade stannat på 05.57 på morgonen den 24 november 1944 vilket kommissionen som utredde det som hänt, kom fram till borde vara förlisnings­ögonblicket. Totalt undersökte kommissionen 1 300 vrakdelar från fartyget.

Det finns tre huvudteorier om varför Hansa sänktes. En teori är att den ryska ubåten trodde att Hansa var ett tyskt fartyg och därför sköt av misstag. En annan hypotes är att Hansa sänktes i en protestaktion mot Sverige, för att landet tidigare låtit flyktingar följa med ombord på bland annat Gotlandsbolagets fartyg. En tredje tanke är att ubåten sköt på allt de kunde och att Hansa då träffades.

Läs också: Kriget kommer – men först reklam!

Katastrofens efterverkningar

Rederiet gjorde en god vinst år 1944, men Hansa förliste ju så sent som 24 november det året. Under början av 1945 saknade rederiet ett fartyg, vilket påverkade trafiken starkt. Passagerarantalet minskade från 29 400 1944 till 24 200 år 1945, men marinen återlämnade ett annat av Gotlandsbolagets fartyg (Thjelvar) som man rekvirerat, och hon kunde sättas in i trafiken som´ersättare under våren.

Efter kriget ökade omkostnaderna mycket kraftigt, varför rederiets resultat försämrades. Men Gotlandsbolaget gick fortfarande med vinst och år 1946 hade passagerarantalet i det närmaste fördubblats så nedgången var endast tillfällig.
Gotlandsbolagets »starke man«, Carl Emil Ekman, påverkades dock mycket av Hansakatastrofen på ett personligt plan. Han hade varit vd för Gotlandsbolaget under många år, och efter den ansträngning och det ifrågasättande som Hansakatastrofen ledde till, avgick han som vd i början av 1945.

En utställning om Hansakatastrofen visas just nu på Sjöhistoriska museet, fram till 31 december 2025.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.