År 1909 kom en första mild lag som reglerade butikernas öppet­tider. Lokala ordnings­stadgor kunde också före­komma. År 1939 infördes en regel­rätt affärs­tids­lag­stiftning: butikerna förbjöds att ha öppet under kvällar (efter klockan 18:00) och helger (efter lunchtid på lördagen).

Undantag gjordes för mjölk­butikerna som fick ha öppet en stund på söndags­för­middagarna. Detta eftersom många saknade is- eller kyl­skåp och därför var tvungna att köpa mjölk daglig­dags. Här fanns även ägg och en del torr­varor att tillgå för de som glömt att handla i tid. Senare tillkom varu­automater.

Livsmedelsautomater i hörnet av Götgatan-Ringvägen i Stockholm år 1960. Foto: Malms Reportagebyrå. Bild ur ICA:s historia arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Tidnings- och tobaks­kiosker, liksom bensin­stationer hade friare regler. Möjlighet till lokal dispens fanns: På 1950-talet fick t.ex. Martin Olssons snabbköp nere i Hötorgets tunnel­banestation i Stockholm ett special­tillstånd för kvälls­öppet.

År 1967 tilläts alla affärer ha öppet till 20:00 på vardagar. Ganska få vanliga butiker utnyttjade detta, men däremot uppstod jour­butiker. 1972 fick Sverige så full­ständigt fria butiks­öppettider, något som var än mer ovanligt i övriga Europa då än det är i dag.

Frågan blev politisk brännhet. Många hade behov av att handla kvällar och helger, men det sågs som oetiskt att tvinga personal att arbeta på sådana tider. Även en stor del av affärs­idkarna var mot­ståndare och Köpmanna­för­bundet ville åtminstone ha förbud mot söndags­öppet. De religiösa argumenten levde kvar, men hade vid denna tid börjat spelat ut sin roll.

År 1975 till­sattes en affärs­tids­kommitté: samtliga parter och partier utom Folk­partiet och Moderaterna ville reglera. Men så skedde aldrig, fast frågan var på tapeten politiskt ända till 1991. Handels­anställdas förbund drev kravet till slutet av 1990-talet, men idag förespråkar det endast förbud mot natt­öppet.

Många anställda är nämligen positiva till kvälls- och helg­öppet eftersom det ger ob-tillägg. Riks­dags­motioner mot söndags­öppet före­kommer än i dag, men då fram­hävs i stället faran för stress och ut­brändhet i ett sam­hälle som aldrig vilar.

Saken är dubbel: de som bott utom­lands kan vittna såväl över irritation, när man glömt att handla på lördags­för­middagen, som upp­skattning av det speciella lugn som råder när hela samhället kopplar av samtidigt.

Läs också: Så förändrades handeln under coronapandemin

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.