Så förändrades handeln under coronapandemin
VISA BILDTEXT
Affärsgatan Drottninggatan i Stockholm och andra liknande platser tömdes på människor och antalet kunder i butikerna minskade under coronapandemin. Foto: I99pema/Wikimedia Commons.

NÄRINGSLIVET AV: Gustav Norqvist-Svensson 2024-10-09

Så förändrades handeln under coronapandemin

När covid-19 härjade påverkades vardagen för företagare världen över. Fysiska butiker tvingades stänga medan e-handeln och streaming­tjänsterna blomstrade. Världs­handeln gick till en början på spar­låga.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 2 2024.
Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Under 2020-talets första år förändrade corona­pandemin vårt sätt att leva på ett sätt som mycket få hade kunnat föreställa sig. I takt med att samhällen stängdes ned för att begränsa smitt­spridningen sattes många aktiviteter – däribland världshandeln – på sparlåga.

Fysiska butiker i stads­kärnorna fick klappa igen och e-handeln ökade. Med ändrade behov kom ändrad efter­frågan och därmed ett nytt handels­landskap, format av denna mycket speciella period i vår historia.

Läs också: Kriser som dödar eller återföder

Under andra veckan i mars 2020 började ned­stängningarna. Bland de första länderna att agera var Italien, där smitt­spridningen i Lombardiets skid­orter blivit ett av pandemins tidiga epi­centrum vari­från covid-19 sedan spreds över Europa, inte minst till Sverige. Vissa länder, däribland Kina, Australien och Nya Zeeland, införde s.k. ”Zero-­covid policies” med noll smitt­spridning som mål.

För Sveriges del var det Folk­hälso­myndighetens råd och rekommendationer som gällde. I och med att vi i Sverige höll samhället relativt öppet utan tvingande lag­restriktioner blev det inte samma drastiska om­ställning som i de flesta andra länder – även om förändringen naturligtvis ändå märktes för alla och envar.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

HANDELN PÅVERKADES
Stor osäkerhet rådde särskilt under pandemins första veckor. Detta avspeglades i konsumtionen och märktes särskilt i daglig­varuhandeln, där kunderna började bunkra vissa varor som därmed sålde slut på noll­tid.

Butik­shyllorna för bröd, ris och gryner gapade särskilt tomma i mitten av mars 2020. Även varor som toalett­papper och jäst bunkrades av många – vilket var ironiskt då Sverige har stabil inhemsk produktion av båda dessa varor.

Läs också: Finanskriser skapas i ett mönster av kaos

Handeln påverkades av många faktorer, varav två av de viktigaste var ändrad efter­frågan och störningar i det globala logistik­systemet. Men det gick djupare än så. Även synen på och attityderna till inter­nationell handel ändrades på många håll.

Hundratals export­restriktioner in­fördes världen över – de flesta under första halvan av 2020 – och gällde främst livs­medel samt sjuk­vårds­artiklar som medicinska för­nöden­heter, läke­medel och medicinsk utrustning. Med andra ord, de varor som gällde liv och död.

NEDGÅNG OCH REKORDSNABB ÅTERHÄMTNING
De globala nedgångarna i handels­volymer och industri­produktion som kom i samband med ned­stängningarna var av en magnitud som inte hade setts sedan andra världs­kriget, och den ekonomiska ned­gången var inlednings­vis närmast jämför­bar med den globala finans­krisen 2007–2008.

Åter­hämtningen som kom därefter gick dock rekord­snabbt och kan närmast liknas vid en ned­tryckt badboll som snabbt kommer upp till vatten­ytan igen. Även om åter­hämtningen var ojämnt fördelad var världs­handeln redan i slutet av 2020 på det stora hela tillbaka på samma nivåer som innan pandemin.

I Stockholmsmässan i Älvsjö byggdes ett fältsjukhus för att avlasta de ordinarie sjukhusen under spridningen av covid-19. Foto: Mattias Ek/Stadsmuseet i Stockholm.

FÖRETAGARE FICK DET TUFFT
De många gånger kraftiga börs­upp­gångarna som denna period bjöd på gjorde att man i Sverige fick se ett ökat intresse för börs­handel och fond­sparande. De flesta slutade av förklarliga skäl att lägga pengar på nöjen som resor, hotell­nätter och restaurang­besök.

Läs också: När snabbköpen kom till byn

Och tack vare det statliga kris­stödet för kort­tids­arbete (även kallat kort­tids­permittering) kunde många arbets­givare behålla personal som de annars hade varit tvungna att säga upp. Även anställda som tvingats gå ner i arbets­tid med så mycket som 80 procent fick behålla sin lön – och resorna till och från jobbet kunde man spara in på.

Många företagare – inte minst inom handeln – fick det mycket tufft i det nya landskapet, men privat­ekonomiskt upplevde många svenskar ändå att de hade mer pengar att röra sig med än tidigare.

PANDEMINS VINNARE OCH FÖRLORARE
Till en början märktes ned­gången inom handeln främst i stor­stads­områdena, och även samman­taget drabbades tätorter tydligare än lands­bygd. Bland de värst drabbade var dock de butiker nära norska gränsen vars näringar byggde på handel med grann­landet.

”Butiks­döden” var ett veder­taget begrepp som det hade talats om i många år innan pandemin bröt ut.

För butiker i städerna blev läget avgörande. Många undvek att handla i city till förmån för lokala handlare i när­området. Affärer i inomhus­gallerior fick problem eftersom många valde att handla i butiker med gatu­läge i stället. Föga förvånande innebar pandemin också för­ändringar i efter­frågan på varor.

Osäkerheten inför framtiden gjorde det svårare för handlare att förutse till­gång och efter­frågan på varor. Det blev besvärligare att göra prognoser och hålla korrekta lager­nivåer, med följden att butikernas lager lätt kunde bli antingen över­fulla eller helt ta slut.

För­säljningen av livs­medel och hygien­artiklar ökade och daglig­varu­handeln visade därför strålande resultat, medan efter­frågan sjönk för bland annat mode och lyx­artiklar. Även för­säljningen av böcker ökade markant. För­säljningen av vit­varor stört­dök i början av pandemin, men ökade sedan kraftigt. Samma sak gällde för möbler, hem­inredning, träd­gårds­artiklar och andra produkter för hemmet.

De stora livs­medels­kedjorna kunde sälla sig till pandemins ekonomiska vinnare och detsamma gällde för de företag som specialiserat sig på frakt­tjänster och hem­leverans av restaurangmat. Även e-handels­bolagen och streaming­tjänsterna gynnades påtagligt.

Läs också: Vart tog varuhusen vägen?

Streaming­jätten Netflix mer än fördubblade sitt aktie­värde mellan hösten 2019 och hösten 2021. Under ungefär samma period växte den svenska e-­handelns andel av den totala handeln från 11 till 16 procent medan city­gallerior, köp­centrum, stadsnära butiker och handels­områden alla såg stilla­stående eller vikande siffror.

Det kan med fog hävdas att pandemin accelererade digitaliserings­takten och på­skyndade de omställnings­processer som redan pågick. ”Butiks­döden” var ett veder­taget begrepp som det hade talats om i många år innan pandemin bröt ut.

Åren 2017–2019 minskade det totala antalet butiker i landet med 1 000 – och bara under det första pandemi­året 2020 minskade antalet med lika mycket till. Stads­kärnor med tomma butiks­fönster blev snart en vanlig syn.

Statsepidemiologen Anders Tegnell höll under en period dagligen presskonferenser om pandemiläget. Foto: Frankie Fouganthin/Wikimedia Commons.

LÅGPRISHANDEL OCH Q-HANDEL
Även om pandemin var en dyster historia för många av landets handlare blev åtminstone den snabba butiks­döden en över­gående trend. Låg­pris­handeln har visat sig vara särskilt stark och antalet butiker i detta segment har rentav ökat.

En konsekvens av ökad efter­frågan på hem­leveranser är att tjänste­utvecklingen på området varit intensiv, och det är leverans­tiderna som ska vässas och ta branschen in i nästa fas. Q-­handel eller quick commerce fokuserar mer än något annat på blixt­snabba leveranser av daglig­varor ända fram till dörren.

Q-handel rör framför allt mindre köp, tänkta att komplettera de lite större e-handels­beställningarna där leverans­tiderna kan vara uppemot en arbets­vecka. Från beställning till leverans ska q-­handels­varan nå beställaren inom 30 minuter, vilket förut­sätter ett nätverk av anslutna butiker såväl som egna lager. Och vad denna typ av handel i sin tur kommer att inne­bära för den lokala butiks­näringen får fram­tiden utvisa.

Läs också: 1919 – mellankrigstid, spanska sjukan och rösträttsreform

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.