Toleranser anger vad som i sammanhanget är ett korrekt mått, vilket är en nyckel till framgångsrik storskalig tillverkning. Och det handlar inte bara om skruvar och muttrar. De representerar en idé om hur man på ett konkret vis arbetar enligt gemensamt överenskomna normer.
Under 1900-talets första årtionden var det vanligt att man inom fabriksindustrin använde kalibreringsverktyg som tolkar och hakmått, för att uppnå tillräcklig precision vid tillverkningen. Dessa var inbördes korrekta, men rättade sig inte efter någon vedertagen industristandard.
Behovet av gemensamt utarbetade och överenskomna standarder för industrin ökade med internationaliseringen och exportberoendet – och Sverige var tidiga med att ta fram dessa. Redan 1925 utfärdades standarden SMS-133, Toleranser för diametermått, en av de första i sitt slag i världen. Hilding Törnebohm vid Svenska Kullagerfabriken (SKF) blev en av förgrundsgestalterna inom den tidiga svenska industristandardiseringen.
SMS-133 låg delvis till grund för International Standards Associations (ISA) toleranssystem ”System of Fits” som utkom 1934. Det svenska och internationella arbetet med dimensioner och toleranser resulterade i otaliga handböcker och ytterligare standarder under resten av århundradet. Idag lever de alla vidare i standarden ISO 286 och ”the ISO fit system”.