Lucka 13: Dörrar och byggmoduler
VISA BILDTEXT
Nybygge, bostäder med bl a prefabricerade betongelement i Kalmar ca 1970-tal. Foto: Gösta Nordin. Bild ur fotograf Gösta Nordins historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

NÄRINGSLIVET AV: Gustav Norqvist-Svensson 2022-12-13

Lucka 13: Dörrar och byggmoduler

1942 inrättades Kommittén för Bygg­standardiseringen (BST) genom ett anslag på 50 000 kr från Sveriges riksdag. Kommittén var en sektion i SIS och skulle bidra till ökad rationalisering i bygg­branschen. I juni 1943 publicerade SIS två standarder utarbetade av BST (SIS 608712 och SIS 608714), för släta inner- respektive tambur­dörrar. Standarderna angav dörrkarmars mått och angivna placeringar av lås och gångjärn – och i fallet tambur­dörrar även brev­inkastets placering.

Prefabricerade byggelement hade förekommit i Sverige åtminstone sedan 1930-talet, men tillverkare byggde vanligtvis enligt sina egen­bestämda mått, med följden att elementen inte var universellt användbara för alla i branschen. En modul­samordning var en förutsättning för en verklig bygg­industrialisering och i slutet av 1940- och början av 1950-talet började systemet vinna mark i Europa. I Sverige kom den första modul­standarden 1952.

De nordiska ländernas respektive modul­standarder harmoniserades i början av 1960-talet, ett resultat av ett samarbete mellan ländernas respektive standardiserings­organ. Utöver de uppenbara fördelar modul­samordningen gav – vid såväl projekterings­arbete och kontakt med leverantörer som vid byggnads­arbeten – torde det nordiska samarbetet även haft som syfte att stimulera en gemensam nordisk marknad för byggnads­varor.

1965, året för starten på miljon­programmet, uppstod behovet av snävare standarder för att kunna fullfölja målet som var en miljon bostäder på tio år. SIS 05 01 02 bestämde måtten för våningshöjd till två: 2,7 och 2,8 meter (eller 27 och 28 M). Standard för stommarnas mått sattes till 0,3 meter (eller 3 M). Miljon­programmet kunde genomföras och bebyggelsen uppförd mellan åren 1965 och 1974 står för ungefär en femtedel av dagens bostäder i Sverige.

Läs också: 100 år av standarder – dörrar och byggmoduler

Julkalender 2022

Vad är en standard, hur kan det tillämpas och vilka standarder har vi? I årets julkalender berättar vi allt du inte trodde du ville veta om standarder – från hur en standard skapas till olika oväntade standarder som finns ute i samhället.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.