Det går att hitta svenska entreprenörsavtryck i stora delar av världen. Driftiga män och kvinnor som lämnat hemlandet för att söka lycka och framgång i en ny miljö. Vissa av dem har så småningom återvänt med nya intryck i bagaget, medan andra blivit en viktig del av det nya landets företagshistoria.
Artikeln publicerades först i vår tidskrift Företagshistoria nr 3 2018.
Vilhelm Moberg skrev i romanen Utvandrarna 1949 följande om de svenskar som emigrerade till USA:
Det var de djärvaste som först bröt upp. Det var de företagsamma som fattade besluten. Det var de oförvägna som först gav sig ut på den avskräckande färden över det stora havet. Det var de oförnöjda och tilltagsna, som icke förlikte sig med sin lott i hemorten, som blev de första utvandrarna i sin bygd. De som stannade kvar, de tröga och tvehågsna, kallade dem äventyrslystna.
Därför är det inte så underligt att det bland dem som permanent eller tillfälligt har lämnat Sverige finns många företagsamma entreprenörer. Bland emigranterna till USA finner vi bland andra uppfinnaren John Ericsson. Han konstruerade en effektiv fartygspropeller 1839 och pansarfartyget USS Monitor 1862. Från 1839 till sin död 1889 bodde han i New York City. Carl Eric Wickman grundade bussföretaget Greyhound i Hibbing, Minnesota, 1914. Alexander Samuelson formgav 1915 den kurviga Coca Cola-flaskan på ett glasbruk i Terre Haute, Illinois. Ernst Alexanderson från Uppsala var en pionjär inom radiotekniken. Han konstruerade bland annat en typ av långvågssändare som blev basen i ett världsomspännande nät av radiostationer. John W. Nordstrom öppnade 1901 en skobutik i Seattle tillsammans med en annan svenskamerikan, skomakaren Carl Wallin. Ur detta har den stora modekedjan Nordstrom skapats.
Svenskar i Europas tredje stad
Under 1800-talet tävlade Sankt Petersburg med Wien och Berlin om platsen som Europas tredje stad efter London och Paris. Många svenska entreprenörer kom att etablera sig där. Hovjuvelerarna Bolin gjorde utsökta arbeten åt hovet och andra bemedlade ryssar. Firman etablerades i Sankt Petersburg 1834 av Carl-Edvard Bolin från Stockholm. Hovskräddarna Lidvall och Nordenström försåg stadens elit med uniformer, kostymer och dräkter. En annan medlem av familjen Lidvall, Fjodor (Fredrik) Lidvall, blev en ledande arkitekt som bland annat ritade Hotell Astoria.
De ledande svenska företagarna i Sankt Petersburg var familjen Nobel. Familjemedlemmarna kom flera gånger att flytta mellan Sverige och Ryssland. År 1838 anlände Immanuel Nobel första gången till Sankt Petersburg och han kom sedan att driva flera företag, bland annat ett som tillverkade minor. Även de tre sönerna Robert, Ludvig och Alfred var verksamma i Sankt Petersburg. Ludvig och dennes son Emanuel blev sedan några av de ledande industrialisterna i Sankt Petersburg. Deras maskinfabrik var världens största tillverkare av diesel¬motorer. I Baku etablerade Robert och Ludvig Nobel oljebolaget Bröderna Nobel (Branobel) 1876. Under åren närmast före första världskriget svarade bolaget för nästan en fjärdedel av världens oljeproduktion.
År 1868 kom den 23-årige svensken Willgodt Odhner till Nobels företag. Han uppfann 1876 räknesnurran, världens första portabla, lättanvända räknemaskin för de fyra räknesätten. Hans konstruktion blev normgivande för alla framtida räknemaskiner av denna typ.
Efter kommunisternas maktövertagande i Ryssland 1917 flydde juvelerarfirman Bolins huvudman Wilhelm Andrejevitj Bolin till Stockholm och drev verksamheten vidare där. Fjodor Lidvall fortsatte som arkitekt i Sverige och ritade här bland annat Shellhuset i Stockholm, kanske mer känt från tv som Öhmans varuhus (i tv-serien Varuhuset). Willgodt Odhners tillverkning av räknemaskiner hade övertagits av sonen Alexander Odhner. Verksamheten återupptogs i Gamlestaden utanför Göteborg 1918.
Hästarna avgjorde hemvisten
Alfred Nobel verkade i Stockholm 1863–1864 men förde därefter ett kringflackande liv i Europa. Han kom att få sitt huvudsakliga säte i Paris men avled 1896 i San Remo i Italien. Två år före sin död hade han köpt Bofors Bruk i Värmland. Nobel inrättade sommarbostad och laboratorium på Björkborns herrgård nära Bofors. Efter hans död uppstod tvister om testamentet. Om det hade lagförts i Frankrike, där Nobel länge hade sitt huvudsakliga säte, skulle en domstol troligen underkänna testamentet efter¬som det hade stora juridiska brister. Men då frågan kom upp i fransk domstol kunde testamentsexekutorernas advokat hänvisa till en bestämmelse om att man skulle anses vara skriven där man hade sina hästar – och Nobels ryska orlovhingstar fanns sedan något år i stallet på Björkborn. Alfred Nobels testamente kunde därför lagföras i Karlskoga häradsrätt.
Det finns naturligtvis svenska företagare som var verksamma även i andra länder än USA och Ryssland under 1800-talet. Jacob Letterstedt kom utblottad till Kapstaden 1820 och blev där en framgångsrik industriman, bland annat genom att lägga grunden till det som i dag är ett av världens största bryggerier, South African Breweries. Han donerade stora summor till Kungliga Vetenskapsakademien.
Axel Eriksson från Vänersborg drev en stor handelsrörelse i Namibia på 1870-talet. Han byggde även upp en omfattande samling av västafrikanska djur, framförallt fåglar, som i dag kan beskådas på Vänersborgs Museum.
År 1886 fick Axel Hasselbom i uppdrag att bygga en gruva med anrikningsverk, gruvsamhälle och transportsystem i norska Sulitelma. Detta område låg mycket otillgängligt till i den norska fjällvärlden men Hasselbom lyckades här bygga upp och leda en omfattande gruvverksamhet. Han kom på äldre dagar att beskrivas som ”en halsstarrig man med en professors kunskaper och en generalfältmarskalks huvud på en massiv kroppshydda”.
Sjökapten Gustaf Öberg var sedan 1870-talet verksam som affärsman i Kina och franska Indokina. I Kina började han på 1890-talet sälja teleutrustning från LM Ericsson och han grundade vid sekelskiftet ett bolag som fick koncession som teleoperatör i Shanghai. Knut Gadelius grundade ett handelshus i Japan 1907 som fortfarande är verksamt där.
Mathilda Hamilton reste till USA som 17-åring och gifte sig där med en amerikansk pastor. De skickades på missionsuppdrag till Egypten, Palestina och Indien. År 1901 öppnade hon butiken Indiska Utställningen i Stockholm, föregångare till butikskedjan Indiska.
Latinamerika lockade
Johan Wilhelm Smith drev i mitten av 1800-talet ett framgångsrikt handelshus i Buenos Aires. Han försåg bland annat Liljeholmens Stearinfabrik med talg. Smith återvände som en mycket förmögen person till Sverige 1857 och medverkade här till grundandet av Stockholms Enskilda Bank, Handelsbanken och Alfred Nobels sprängämnesföretag.
Arkitekten Henrik Åberg var verksam i Argentina 1869–1887 och utnämndes 1874 till landets förste och ende nationalarkitekt. Åren 1869–1887 arbetade han där tillsammans med Carl August Kihlberg. De ritade bland annat olika delar till det nuvarande presidentpalatset Casa Rosada. Den svenske artilleriofficeren Erik Fahlmark arbetade i slutet av 1820-talet som lantmätare i Latinamerika. Tillsammans med britten John Augustus Lloyd gjorde han upp ritningar för en järnväg och en kanal över Panamanäset. I stort sett kom deras förslag att följas när järnvägen och kanalen väl kom till stånd 1855 respektive 1914.
Carl Zoéga emigrerade från Sireköpinge i Skåne till Brasilien 1871 och började där med kaffehandel. Han bytte namn till Carlos och återvände till Sverige och startade en kaffehandel i Landskrona 1881, vilken är föregångare till Zoégas i Helsingborg.
Europa som inspiration och marknad
Många framgångsrika svenska innovatörer har hittat inspiration utomlands, även om det inte inneburit att de emigrerat. James Watts ångmaskiner introducerades i Sverige 1804 efter att Abraham Niclas Edelcrantz hade kommit i kontakt med Watt under en flerårig studieresa i Europa. Andra exempel på personer som besökte Storbritannien för att studera, praktisera eller spionera var bröderna Carl Gerhard och Jean Bolinder, Otto Carlsund och Theofron Munktell som byggde upp mekaniska verkstäder i Stockholm, Motala respektive Eskilstuna.
Lars Magnus Ericsson kunde 1872–1873 genom ett statligt stipendium praktisera på Siemens & Halske i Berlin, den tidens främsta elektrotekniska industri. Ericsson erbjöds att bli teknisk ledare på företagets fabrik i turkiska Smyrna. Men i stället grundade han 1876 en egen verkstad i Stockholm, som kom att utvecklas till ett framstående telekomföretag. Siemens & Halske presenterade världens första funktionsdugliga ellok 1879. Det hade konstruerats av svensken Bror Hemming Wesslau som arbetade på företaget i Berlin. Från Bonäs och Våmhus vid Orsasjön reste hårkullor runt i Europa och USA under 1800-talet för att göra smycken av kundernas hår. Mest berömd var Martis Karin Ersdotter som hade Englands drottning Victoria som kund.
Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.
Hantera dina cookieinställningar
Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.
Cookies för statistik
För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.