Porslin för Ryssland
VISA BILDTEXT
Interiör från avsyning och putsning, Rörstrands Porslinsfabrik 1925. Foto Axel Malmström, Tekniska museet.

FÖRETAGEN AV: Helena Nilsson 2023-04-11

Porslin för Ryssland

Det var drömmen om Ryssland som fick svenska Rörstrand att öppna en filial utanför Helsingfors. 150 år senare är varu­märket som då skapades – Arabia – ett av Finlands mest kända.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2023 nr 1.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

I september 1809 signerades det freds­avtal som innebar slutet på två svåra år för den svenska armén. Året innan hade mer än tjugo tusen ryska soldater, utan krigs­förklaring, gått in i Finland och tvingat en överraskad svensk armé att dra sig tillbaka. Orsaken till attacken var att Sverige vägrat gå med i kontinental­blockaden mot Stor­britannien.

Efter ett blodigt slag vid finska Oravais var den svenska armén tvungen att retirera norrut och till slut lämna Finland med ryssarna hack i häl. När ryssarna gick in i Umeå och även Stockholm var hotat förstod man att kriget var förlorat. I mer än 600 år hade Finland varit en del av Sverige, men efter freds­avtalet i Fredrikshamn skulle det räknas som ryskt territorium.

Läs också: Industridesign som revolutionerade vardagen

Början av 1800-talet var en turbulent tid i hela Europa men under andra halvan hade lugnet till viss del lagt sig och i många länder blomstrade ekonomierna igen. Flera nya uppfinningar såg dagens ljus och industri­aliseringen hade kommit i gång i det som nu var ett betydligt mindre Sverige. Den ledde inte bara till stora förändringar i det svenska samhället, bland annat i form av urbaniseringen, den innebar också nya förutsättningar för arbetsliv och företagande då äldre fabriker nu tog steget mot en mer mekaniserad till­verkning.

Skrå­väsendet var avskaffat, de första lant­handlarna öppnades, de sista svenska export­tullarna togs bort och vi anslöt oss till ett internationellt fri­handelssystem. Handeln i Sverige och ute i världen tog fart och de svenska fabrikerna ville vara med på tåget. En av dessa fabriker var Rörstrand.

Rörstrands porslinsfabrik i Stockholm, 1926. Foto: L. Matthiesen-Way, Tekniska museet.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

PORSLINSFABRIKEN
Rörstrands historia går tillbaka till 1726, då tjugo finansiärer gick samman för att bilda “det Swenske Porcellains­värket”, en ny porslins­fabrik vid Rörstrands slott. Med sina nära 300 år är Rörstrand Europas näst äldsta porslins­varumärke, bara tyska Meissen är äldre.

Det fanns en stor marknad för fajans och initiativ­tagaren till den svenska fabriken, tysken Johann Wolff, hade tidigare varit med och startat en fram­gångsrik verksamhet i Köpenhamn. 1728 beviljade Kommers­kollegium den nya porslins fabriken i Rörstrand ett tjugo år långt privilegium på fajans­tillverkning. Den tidiga produktionen var ofta inspirerad av kinesiskt porslin med kobolt­blå dekor men med tiden växte utbudet med fler modeller och dekorer.

Nu kom influenserna från England, varifrån man också köpte lera och graverade tryck­plåtar, och i de illustrerade pris­kuranterna visades hushålls­gods och konst­pjäser i benporslin, majolika och parian.

Från mitten av 1800-talet och framåt expanderade Rörstrand snabbt. Till­verkningen industrialiserades aldrig helt, men kring slottet växte ett stort fabriks­komplex fram med flera nya anläggningar, verkstäder och ugnar. De gick från att ha haft ett hundratal arbetare på 1850-talet till omkring 1100 vid sekel­skiftet, och med en miljon­omsättning räknades de till ett av Sveriges tio största företag.

Läs också: Tjeckisk kulturhistoria i svenska arkiv

Marknaden fick råda, med andra ord tillverkades hushålls­gods och porslin som efterfrågades av den växande borger­ligheten, och man följde noggrant mode­trenderna. Nu kom influenserna från England, varifrån man också köpte lera och graverade tryck­plåtar, och i de illustrerade pris­kuranterna visades hushålls­gods och konst­pjäser i benporslin, majolika och parian.

Det var de stora middagarnas tid och serviserna kunde omfatta flera hundra delar. I synnerhet den europeiska borger­ligheten törstade efter vackert hushålls­gods, men det fanns en stor marknad man ännu inte tagit sig in på – den ryska.

Dekorativ handmålning av porslin på Arabia, 1929. Foto: Roos, Helsingfors stadsmuseum (CC BY).

BLICKAR ÖSTERUT
I det stora landet i öst fanns en enorm efterfrågan på porslin och serviser men de höga tull­avgifterna, och avståndet, låg i vägen. För att kring­gå dessa började Rörstrand blicka mot Stor­fursten­dömet Finland, det land Sverige förlorat i finska kriget drygt sextio år tidigare. Med en filial där skulle man lättare nå den stora ryska marknaden.

1873 fick den svenska porslins­fabriken tillstånd att starta en fabrik i Finland. Arabia Aktiefabrik bildades som helägt dotter­företag till Rörstrand och i oktober året därpå kom produktionen i gång i fabriken norr om Helsingfors.

Läs också: Mattdrottningen Märta Måås-Fjetterström

De första åren bestod sortimentet främst av vit fajans utan någon dekor. Flera modeller och dekorer hämtades från Rörstrands sortiment, och under resten av år­hundradet bestod även större delen av arbets­styrkan av svenskar. Trots att Arabia 1884 ombildades till ett finskt aktie­bolag ägde Rörstrand fortfarande nittio procent av aktierna och det var den svenska keramiken och porslinet som stod i fokus i pris­kuranter och på utställningar.

Fabriken växte snabbt, bara några år senare hade man drygt hundra anställda och en stor del av produktionen gick på export. På 1890-talet såldes omkring en tredjedel av produktionen till ryska köpare.

1893 tog svenskfödde Gustaf Herlitz över ledningen och under hans tid inleddes en modernisering av fabriken. Nu öppnades bland annat en egen dekor­avdelning och Thure Öberg blev Arabias förste konst­närlige med­arbetare. Thure Öberg var son till en skulptör och modell­mästare vid Rörstrand.

Efter studierna vid Tekniska skolan i Stockholm hade också Thure arbetat en tid vid den svenska porslins­fabriken innan han förflyttades till Arabia. Där blev hans första uppgift att måla nya dekorer, något han gjorde med stor framgång. Hans arbete bidrog bland annat till att Arabia tilldelades en guld­medalj vid världs­utställningen i Paris 1900.

Läs också: God design visar vägen

Många modeller hämtades ännu från Rörstrand, men man började nu blicka ut mot kontinenten och leta inspiration till egen keramik. Den första katalogen på finska lanserades och den följdes i början av 1900-talet av serier som var helt fri­stående från Rörstrand, bland annat den populära Fennia som var resultatet av ett sam­arbete mellan Thure Öberg och den finländske arkitekten Jacob Ahrenberg.

Den jugend­inspirerade serien i flint­gods med stiliserad geometrisk dekor markerade en ny riktning för den finska fabriken som nu började experimentera mer med vackra konst­pjäser. Fennia togs emot väl när den lanserades 1902, men i dag är det kanske färre som plockar fram vissa vaser ur serien. I dekoren syns nämligen sol­symbolen svastikan, den som några årtionden senare skulle få en helt annan betydelse.

En vas från produktserien Fennia, som designades av Thure Öberg och Jacob Ahrenberg. Foto: Bukowski.

FÖRETAGET BLIR FINSKT
Som så många andra europeiska företag fick Rörstrand stora ekonomiska problem under första världs­kriget då importen av lera och andra rå­varor försvårades. 1916 såldes hela aktie­innehavet i Arabia till finska köpare och arbetet i fabriken utanför Helsing­fors förändrades i grunden.

Gustaf Herlitz lämnade över stafett­pinnen till sin son Carl-Gustaf som ledde det flera år långa moderniserings­arbetet, som bland annat innebar en mer automatiserad produktion och bygget av en 112 meter lång tunnel­ugn.

Produktionen vid Arabia sysselsatte omkring 2 000 personer vid andra världs­kriget slut och de hade vuxit till den största porslins­producenten i Europa.

Under Herlitz den yngres trettio år som verk­ställande direktör växte Arabia till att bli Europas största porslins­fabrik. Till sin hjälp hade han bland andra Kurt Ekholm som 1932, endast 25 år gammal, utsågs till konstnärlig ledare och byggde upp Arabias egen konst­avdelning. Ekholm var född i Finland men utbildade sig i Stockholm och praktiserade på Rörstrands porslins­fabrik, som han senare skulle arbeta med igen, innan han kom till Arabia där han arbetade med bruks­gods.

De kommande decennierna var flera framstående form­givare knutna till Arabia och konst­avdelningen, svenska keramikern Tyra Lundgren, Toini Muona, Birger Kaipiainen och Kaj Franck för att nämna några, och den vann stora framgångar på världs­utställningen i Paris 1937.

Läs också: 1930 – funktionalismens genombrott

Produktionen vid Arabia sysselsatte omkring 2 000 personer vid andra världs­kriget slut och de hade vuxit till den största porslins­producenten i Europa. Fabriksområdet bestod då av flera byggnader, bland annat nybyggda fler­vånings­hus där konst­avdelningen och ett Arabia-­museum höll till. Men krigs­åren ledde återigen till brist på rå­varor och ekonomiska bekymmer, något som resulterade i att fabriken 1948 övergick i Wärtsilä­koncernens ägo.

Arabias fabrik i stadsdelen Majstad i Helsingfors, 1949. Den tidigare fabriken är i dag campus för Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur. Foto: Hugo Sundström, Helsingfors stadsmuseum (CC BY).

Arabia hade visserligen blivit ett helfinskt företag 1916 men deras historia skulle komma att vävas ihop med Rörstrands flera gånger under de kommande hundra åren. Under några år i skiftet mellan 1920- och 1930-talet gick Arabia in som ägare till AB Lidköpings porslins­fabrik (ALP) och sitt gamla moder­företag Rörstrand, på 1970-talet ingick de i Wärtsilä­koncernen och i dag är de båda en del av den internationella koncernen Fiskars Group, där även varu­märken som Iittala och Royal Copenhagen ingår.

I drygt 140 år skedde tillverkningen av Arabias produkter i Finland och under dessa år växte det till ett av landets mest kända och älskade design­varumärken. Men 2016 markerade slutet på en era. Då upphörde arbetet i fabriks­området utanför Helsingfors och till­verkningen av Arabias produkter flyttades till Thailand och Rumänien.

I fabriks­området finns i dag Iittala and Arabia design Center med Design Museum Arabia, som berättar historien om konstnärerna och arbetet vid fabriken som en gång i tiden var Rörstrands länk till Ryssland.

Läs också: Sif Öberg – produktiv illustratör och designer