Efter första världskriget fick funktionalismen genomslag i Europa. Stilen var en yttring av den sedan tidigare rådande modernismen och förespråkades bland annat av fransk-schweiziske arkitekten Le Corbusier och Bauhaus, konstskolan för formgivning och arkitektur i Tyskland. Funktionalismens idéer omfattade allt från samhällssystem till stadsplanering och arkitektur.
VISA BILDTEXT
Vid Stockholmsutställningen 1930 fick funktionalismen sitt stora genombrott i Sverige. Fotograf: F R Yerbury. Källa: Arkitektur- och designcentrum.
NÄRINGSLIVET AV: Jenny Stendahl 2021-11-28
1930 – funktionalismens genombrott
DELA
På Stockholmsutställningen 1930 slog funktionalismen igenom på allvar i Sverige. Utställningen som hölls mellan den 16 maj och 29 september besöktes av nära 4 miljoner personer. Det var en gemensam satsning av Stockholm stad och Svenska Slöjdföreningen som presenterade svensk arkitektur och form- och konsthantverk. Betong och cement lyftes fram som framtidens byggmaterial.
Några år senare publicerades skriften Kris i befolkningsfrågan av Alva och Gunnar Myrdal som kom att bli väldigt betydelsefull under 1930-talet. I boken speglade paret Myrdal Fattigsverige och behovet av social ingenjörskonst. Västvärlden befanns sig i en ekonomisk kris och födelsetalen gick ner. För att få bukt med detta skulle folkökningen underlättas genom högre levnadsstandard med billiga bostäder och ekonomiska subventioner såsom barnomsorg och bostadsbidrag.
Vikten av cement – en historisk översikt
Det rådde politisk enighet om att Sverige behövde förändras i grunden. Trånga bostäder med utedass på mörka bakgårdar i innerstäderna skulle byggas bort och i de nya förstäderna skulle resurser läggas på att skapa hygieniska och ljusa bostäder med smarta lösningar. Lösningen var att bygga smalhus, inte mer än 8 till 10 meter djupa, med lägenheter som släppte in mer ljus. De nya bostäderna skulle ha rinnande vatten, rostfria diskbänkar, wc och badrum.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
RELATERADE ARTIKLAR
De tidigare byggnadsteknikerna byttes successivt ut från bärande väggar av murat tegel och bjälklag av trä till bärande stommar och bjälklag gjutna i stål och betong. Från 1932 började AB Betongindustri leverera färdigblandad betong direkt till byggarbetsplatserna. Betongen transporterade i särskilda lastbilar som var utrustade med roterande behållare för att förhindra att betongen skulle härda.
Ett exempel på den nya funktionella stadsplaneringen är de friliggande smalhusen i Hammarbyhöjden i Stockholm där de första husen stod inflyttningsklara i oktober 1936. Husen uppfördes av det kommunala bostadsbolaget Familjebostäder, ett av de allmännyttiga bostadsföretag som uppstod efter att den bostadssociala utredningen startats 1933.
1908 – Industrinationen Sverige
Det var en statlig kommitté med uppgift att kartlägga bostadsförhållandena i Sverige och utarbeta riktlinjer för bostadspolitiken. Kommittén bestod av bland annat tidigare nämnde Gunnar Myrdal, debattören och arkitekten Uno Åhrén och byggmästaren Olle Engquist.
Cementa 150 år
År 1871 grundades Skånska Cementaktiebolaget, dagens Cementa, i Lomma. Där och då startar den svenska cementbranschen och det innebär att vi i år vill uppmärksamma att cement har tillverkats i större skala i Sverige under 150 år.
Läs om vilken grundläggande betydelse cement har haft och har för samhällsutvecklingen. Ett byggmaterial som är en sådan självklar del i våra liv att vi inte ens tänker på det… det är en berättelse som förtjänas att lyftas mer och det gör vi det här året när vi firar cement i 150 år i Sverige.