Den första tekniska ”plasten” framställdes av ost (!) av den tyske alkemisten B. Schobinger redan på 1530-talet. Hans avsikt var att ersätta djurhorn i samband med intarsiainläggningar i olika möbler och föremål. Sedan dess har utvecklingen för detta material gått raskt framåt.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2015 #2.
På 1860-talet uppfann den engelske kemisten och metallurgen Alexander Parkes det första konstgjorda plastliknande materialet, som kunde användas praktiskt. Materialet som han kallade Parkesin tillverkades av ricinolja, kamfer och färgämnen. Parkes tanke var att det skulle ersätta både gummi och elfenben.
År 1868 lyckades amerikanen John Wesley Hyatt vidareutveckla tillverkningsprocessen av Parkesin och framställde ett material som han kallade för Celluloid. Materialet kunde användas till en mängd olika föremål som till exempel lösgommar, knivhandtag, tennisbollar, fotografisk film, glasögonbågar och dockor. Tyvärr var celluloid ett extremt brandfarligt material, vilket orsakade tragiska händelser.
År 1908 uppfann den belgiske kemisten Leo Baekeland materialet Bakelit, som var ett osmältbart konstmaterial som bestod av fenol och formaldehyd blandat med trämjöl. Bland annat tillverkade svenska Ericsson telefoner i Bakelit.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
LÖSTE PLASTENS GÅTA
Industrin för tillverkning av konstmateria började växa under 1920-talet. Utvecklingen gick långsamt på grund av att ingen riktigt förstod hur det nya materialet rent kemiskt var uppbyggt. Den tyske kemisten Hermann Staudinger genomförde en serie undersökningar som ledde till att man förstod molekylernas struktur, sammansättning och vikt.
När polymerernas kemiska struktur blev känd kunde utvecklingen av polymerindustrin – plastindustrin – komma i gång på alvar. För denna forskning om plastens uppbyggnad belönades Hermann Staudinger med Nobelpriset i kemi 1953.
Genom att tillsätta olika mjukmedel och stabiliseringsmedel utvecklades plasten till ett material med nya formegenskaper, användningsområden, färger och strukturer. Flera plaster uppfanns. På 1920-talet kom bland annat alkyd och vinylklorid.
Under 1930-talet kom material som polystyren, polyeten och polyamid. Råvaror för framställning av de tidiga konstmaterialen var kol och cellulosa, vilka nu ersattes av petroleum och naturgas. Detta medförde att plaster blev billiga att tillverka.
PERSTORP
Svensken Wilhelm Wendt utbildade sig till civilingenjör i kemi vid Tekniska högskolan i Stockholm. Efter avlagd examen gjorde han en studieresa till Tyskland och Frankrike. Där fick han kunskaper i hur bokvirke kunde användas i framställningen av olika kemiska produkter.
Perstorps Ättika blev snabbt en stor försäljningsframgång, och företaget bytte namn till Skånska Ättiksfabriken.
År 1881 grundade Wilhelm Wendt företaget Stensmölla Kemiska Tekniska Industri i närheten av Perstorp. Han lät bygga en träkolsanläggning för produktion av ättiksyra, tjära, träkol och träsprit.
Perstorps Ättika blev snabbt en stor försäljningsframgång, och företaget bytte namn till Skånska Ättiksfabriken. Företaget hade en positiv utveckling. Bland annat producerades träsprit (metanol) och teknisk aceton.
Efter faderns bortgång 1895 ärvde Wilhelm skogs- och jordbruksegendomen Gustavsborgs Säteri som hans far förvärvade i början av 1860-talet. På fastigheten fanns stora bokskogar som Wilhelm kom att förfoga över. Hans entreprenörskap la grunden till många produkter, som till exempel formalin, härdplast, formgods och laminat, vilka under stora delar av 1900-talet kom att förknippas med Perstorp.
INDOLACK
En indisk kemist som doktorerat i kemi vid Technisches Institut der Universität i Berlin anställdes på företaget. Efter en hel del experimenterande resulterade hans arbete 1918 i det första plastmaterialet (polymeren) i Skandinavien.
Materialet fick namnet Indolack efter sin upphovsman. Experimenterandet fortsatte med att man blandade Indolack med beck, tjära och trämjöl som utfyllnad. Det nya materialet var mycket likt den Bakelit som uppfanns av Leo Baekeland 1908.
Läs också: Hon skapade Nordens största industri
Perstorps första plastprodukt var ett handtag till en elektrisk knivströmbrytare. Under första världskriget var det stor spännvid i företagets produktion. Allt från eget glasbruk för tillverkning av ättiksflaskor, belysningsglas till England till en egen möbelfabrik och bokparkett.
Genom en olyckshändelse 1924 avled Wilhelm Wendt, och hans äldste son Otto övertog ledningen av företaget. Hans bror Guy fick ansvaret för plasttillverkningen. 1940-talet och andra världskriget medförde en expansion för det familjeägda Perstorp.
År 1945 var Perstorp Skandinaviens största och modernaste plastindustri med över 10 000 olika plastprodukter i sitt sortiment.
År 1945 var Perstorp Skandinaviens största och modernaste plastindustri med över 10 000 olika plastprodukter i sitt sortiment. Allt från fingerborgar, gruvhjälmar och toalettsitsar till telefonkåpor.
Under andra världskriget och efterkrigstiden rådde brist på gummi och olika metaller. Här visade sig plasten vara ett bra alternativ, och ofta var den att föredra framför traditionella material. Konsumtionssamhället blev ett begrepp där den billiga plasten blev en symbol för det nya samhället, konsumtionen och välståndet.
FRAMGÅNGSRIK INDUSTRIDESIGN
Plasten hade många olika användningsområden, allt från byggmaterial och husgeråd till textilier. Sverige blev ett föregångsland när det gällde industridesign vid sidan av Italien och Tyskland.
I Sverige och Danmark var Sigvard Bernadotte och Acton Björn pionjärer att använda plast inom design. Gemensamt drev de Skandinaviens första konsultbyrå för industridesign.
Detta hade stor betydelse för produktion och utveckling av plastprodukter både till konsumenter och till industriella ändamål. Den av Ralph Lysell designade telefonen ”Kobran” som tillverkades av Ericsson är en annan eftertraktad designklassiker.
BÖRSNOTERING
År 1945 var Perstorp Skandinaviens största plastindustri, och under 1950-talet utvecklades Perstorp i takt med det svenska folkhemmet och lanserade modernt designade och färgglada hushållsartiklar. Den nya tekniken att formspruta plastartiklar möjliggjorde även anpassade produkter för den industriella marknaden.
Utöver plasttillverkningen lanserade Perstorp flera kända produkter. År 1955 introducerades den kända Perstorpsskivan på marknaden med det klassiska mönstret ”Virrvarr”.
Året därpå ökade företagets omsättning med 50 procent. I sam- band med framgången satsade företaget 1955 på tillverkning i Brasilien. Under 1950- och 60-talen utvecklades Perstorp till ett modernt storföretag och bytte namn till Perstorp AB. År 1970 börsnoterades företaget och inledde internationalisering med kemi, plast och laminat som bas.
Läs också: Fräschörens dyra hjälpmedel
År 1970 förvärvades företaget Hammarplast, ett företag som grundades 1947 av bröderna Carl och Hugo Hammargren i Tingsryd. Hammarplast var redan då en stor tillverkare av plastprodukter för hem och hushåll. Några klassiska plastprodukter från tiden är tv-kannan, tv-brickan och tv-muggen tillverkade av Hammarplast.
NYA TIDER FÖR PLASTINDUSTRIN
Under 1970-talet började kritik riktas mot produkter tillverkade av plast. De ansågs ”plastiga” och blev en symbol i radikala kretsar för slit och släng-mentaliteten i samhället.
Tillverkarna mötte kritiken med att höja kvaliteten på plastmaterialen, och de unika egenskaper plasten har utnyttjades av designer i formgivningen av plastprodukter. År 1985 förvärvade AB Bonnierföretagen Hammarplast AB.
År 1984 lanserades Pergo (PERstorps GOlv) laminatgolv på marknaden, och på några år växte det till att bli en världsprodukt. Skandinaviens största formspruta med 3 000 tons blåskraft monterades 1985 i Perstorp, och den gröna, välkända soptunnan började tillverkas.
Under denna period avyttrades produktionen av konsumentprodukter i plast. Hårdplastverksamheten har även den sålts, och kvar inom plastområdet finns nu bara de mest avancerade komponenterna inom rymd- och flygindustrin.
