Att flytta är givetvis en stor förändring i en människas liv. Från det första egna boendet till eventuellt samboskap, familj och så småningom ihoppackningen när familjen krymper. Få yrkesgrupper ges samma inblick i våra olika livsskeden som mäklaren. De är glada vittnen vid ihopflytten och finns som hobbypsykologer vid skilsmässan, hejar på när familjer växer och är med och sörjer när boenden blir för stora.
Carl Mörner var grundare
I år har Mäklarsamfundet varit branschorgan för majoriteten av landets mäklare i 100 år. Längs vägen har yrkesrollen formaliserats, boendet har blivit till en livsstil och kunderna beroende hemnetknarkare.
När grundaren Carl Mörner samlade sina kollegor 1919 så var det med två egentliga uppdrag – att stänga ute skojare från marknaden och att skapa en enhetlig yrkeskår. Påverkan och samordning blev de två starkaste ledorden och bara ett par år efter grundandet skickade samfundet in en skrivelse för att få mäklaryrket reglerat i lag. Ett förslag som lät bra enligt maktens män, men som uppenbarligen var trassligare att få igenom. Först efter 1984 blev det lagstadgat vilka som fick kalla sig för mäklare.
Bra idéer åldras aldrig
Det är också under de senaste decennierna som de största förändringarna skett – och i åtminstone städerna har allt fler fått ha med yrkesgruppen att göra. Antalet yrkesutövande har växt, mäklarna utbildas på högskola och man har längs vägen fått en egen myndighet. I dag finns många stora enheter med anställda mäklare – landsbygdens mäklare är ofta franchisetagare.
Förr var mäklaren ofta en han – i dag utbildas fler kvinnor än män och frågan är om inte kvinnorna alltid funnits där? Många mäklarföretag har varit familjerörelser där alla varit delaktiga, men inte alla i familjen fått synas i annonserna.