Kex som Guld-Marie och Ballerina har dukats fram på många fikabord genom åren. I samband med att Göteborgs Kex flyttar sin tillverkning från Kungälv dokumenteras nu den anrika kexfabrikens historia.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2022 nr 2.
Kommunikationskonsulterna Andreas Utterström och Mattias Bergman driver tillsammans Commercial Content som specialiserat sig på att hjälpa företag att producera podd. Ett av deras senaste uppdrag är poddserien Livet och kexen som berättar Göteborgs Kex spännande historia.
De 20 avsnitten är vardera 15–30 minuter långa och tar upp olika aspekter kring det anrika kexföretaget. Det handlar bland annat om hur man löst utmaningar i produktionen, hur man jobbat som säljare och om tidiga produktplaceringar. Göteborgs Kex fanns till exempel med på Andrées luftballongsfärd till Nordpolen.
– Det här är ett riktigt drömprojekt för mig. Jag har kanske tidigare tyckt att näringslivshistoria verkat lite tråkigt men nu har jag verkligen fått blodad tand. Företagets historia berättar allt – det handlar om individer, innovationer, samhällets utveckling, kvinnohistoria och så vidare, säger Andreas Utterström.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
Göteborgs Kex ägs i dag av koncernen Orkla och kexfabriken i Kungälv är i färd med att stängas efter 134 år. Tillverkningen ska flyttas till Lettland. Det här är anledningen till att man nu gör en satsning på att dokumentera historien. Företaget har betytt mycket för väldigt många människor, inte minst i Kungälv där fabriken ofta fungerat som en ingång till arbetslivet. Men även för kexätande svenskar i allmänhet. Många har en stark relation till produkter som Guld-Marie och Ballerina.
Under arbetet med podden har Andreas och Mattias pratat med nya och gamla medarbetare, men även med andra som på något sätt haft en koppling till kexen eller fabriken. De har också dykt ned i företagets arkiv som sedan en tid finns hos Centrum för Näringslivshistoria, och där har de hittat en hel del guldkorn.
– Vi har hittat handskrivna brev från grundaren som vi behövde hjälp med att tyda. Det fanns också ett gammalt kuvert med sigill där dokumentationen om en arbetsrättslig tvist från 1903 var samlad. Det handlade om en Selma Eriksson som förlorade vissa av sina arbetsuppgifter till en man. Men hon tog strid mot företaget. “Jag tänker inte vara någon passopp!” skrev hon. Hon vann tvisten och tilldelades ett skadestånd.
Duons arbete med podden har lett till ytterligare ett projekt. I slutet av året ska nämligen det insamlade materialet även komma ut i bokform. Andreas Utterström hoppas att deras arbete ska göra att fler får upp ögonen för vad en enskild företagshistoria faktiskt kan berätta.
– Jag hoppas att man ska ta med sig att det finns en massa vardagshjältar i en fabrik som den i Kungälv. Och att det i fabriken också ryms en del av Sveriges historia.
