ICA bokförlags första bok Sju sorters kakor var slumpen som blev succé. Vid andra världskrigets slut utlyste ICA-kuriren en recepttävling som fick ett stort gensvar. 7 839 recept skickades in och samlades i postsäckar. Men vad skulle man göra med dem?

Svaret blev: en bok. Förstaupplagan var på över 100 000 exemplar och har sedan dess sålts i runt fyra miljoner exemplar. Den rutiga kakboken följer med sin tid. Med tio års mellanrum uppdateras den, i sin barndom under chefredaktören och prisade konsumentjournalisten Maja-Lisa Furusjö (1919-2017). Jobbet övertogs av Birgitta Rasmusson, tidigare chef för ICA:s provkök och redaktör för flera receptböcker.

Mycket gick kakornas väg efter andra världskriget. Ransonering av socker, mjöl, ägg, smör och kaffe släppte, nu kunde man unna sig lite gott.

Efterkrigstiden innebar ett uppsving för kakbaket. Foto: Arne Björklund, Abé Foto. Bild ur ICA:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Men utan kaffe inga kakor. På 1600-talet såldes kaffe på landets apotek och till män på kaffehus som diskuterade politik, handel och ekonomi. På 1800-talet spreds det till de finare hemmen, med bakverk till. I mitten på århundradet blev kafferepen en umgängesform för kvinnor ur de bredare folklagren. Lika viktigt som bakverken var spetsduken, de små kaffekopparna med moccaskedar och den sirliga kaffekannan.

– Man började med den fina bullen och sedan sju sorters småkakor, gärna fler och sist tårta. En kyrkoherde berättade att antalet sju kommer från det heliga sjutalet i Bibeln. Allt skulle smakas, i tur och ordning, som en ritual. Den som inte tog av alla sorter var oartig, berättar Birgitta Rasmusson.

Kafferepet sitter i svenskarnas kollektiva minne och det plockade Sju sorters kakor upp. Boken bygger på inskickade recept, men också på medarbetare som plockat upp idéer på resor inom landet och utomlands.

­ – Till 40-årsjubiléet 1985 fick vi in 15 000 recept och 360 sorters kakor skulle fotograferas. Allt vetebröd och smördegskakor gräddades samma dag, de skulle se så där ljusgula eller guldbruna ut. Det krävde mycket av fotograferna, med ljussättning och sånt. Jag var sträng mot dem, minns Birgitta Rasmusson, numera domare i tv-programmet Hela Sverige bakar.

Sju sorters kakor från 1985. Bild ur ICA:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Hälsosammare kakor kom på 1990-talet samtidigt med internationella kakor som invandrare förde med sig till Sverige. På 00-talet var boken först med recept för varmluftsugn, då man kunde grädda två plåtar samtidigt. Allt testades i provköket och nya ingredienser som creme fraiche, cheese cream och örtkryddor kom in.

– Hade någon frågat mig om kakornas framtid i början av 2000-talet, hade jag sagt blankt nej. Folk har fullt upp med sin vardag. Men trender kan komma tillbaka, det ser vi nu, säger Birgitta Rasmusson.