LRFs symbol, treklövern har sitt ursprung i 1930-talet. Varför man valde just den symbolen framgår inte av källorna. Kanske det bara kändes som naturligt.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 3 2009.
VISA BILDTEXT
Bondens dag på Skansen i Stockholm 1954. Fanor med RLF-logotypen pryder scenen.
Lantbrukarnas Riksförbunds historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Lantbrukarnas Riksförbunds historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
FÖRETAGEN AV: Anders Gidlöf 2022-02-28
En grön logotyphistoria
DELA
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är den svenska lantbruksrörelsens centralorganisation och använder en stiliserad treklöver som logotyp. LRF har systerorganisationer i alla europeiska länder men ingen av dem använder just en treklöver. Ändå kan treklövern associeras med gröna ängar och kohagar, och därmed foder åt betande djur och i överförd bemärkelse kött- och mjölkproduktion.
I den från tv-reklamen bekanta Bregottfabriken mumsar kossorna såväl gräs som klöver. Stora delar av Sverige kännetecknas ju av en blandning av skog, hagar, ängar och åkrar, medan helåkerslandskapet är vanligare i Danmark och kontinentala länder. Ändå svarar det inte helt på frågan varför LRF använder en treklöver istället för ett sädesax, en ko, en höna, eller varför inte en spade.
LRFs treklöversymbol har rötter tillbaka till 1930-talet. En av dess föregångare Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF) grundades i mars 1929 med målet att ta tillvara landsbygdsbefolkningens intressen gentemot den ekonomiska lantbruksrörelsen och politiker och även som motvikt mot den stadsdominerade arbetarrörelsen. RLF var alltså ett slags fackförbund för mindre bemedlade bönder och lantarbetare och nådde kring 1950 ett rekordstort medlemsantal på nästan 200 000.
RLF hade den allra första tiden varken egentlig symbol eller föreningsmärke. Först då den egna tidningen Landsbygdens Folk (senare RLF-tidningen) började utkomma i slutet av 1929 kan man se en grafisk profil, också använd i brevhuvuden. I en tryckt programförklaring från RLF 1929 framgår att förbundets mål bland annat var att kontrollera och garantera kvaliteten hos medlemmarnas produkter.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
RELATERADE ARTIKLAR
BÖRJADE SOM SMÖRMÄRKE
Ett styrelseprotokoll från oktober 1929 nämner att: Förbundets propagandaarbete blev föremål för överläggning varvid underströks vikten av att förbundet gjorde en insats vid reklamen för de svenska jordbruksprodukterna.
I maj 1930 framgår av styrelseprotokollet att: Styrelsen beslöt att skrivelse skulle tillställas RLF:s margarinkommitté med förfrågan […] angående förslaget om utarbetande av lämplig smörskylt.
Treklöversymbolen användes av RLF som smörmärke i konkurrens med den mer etablerade runmärkningen av smör, som stöddes av Svenska Mejeriernas Riksförening och Mjölkpropagandan.
RLF hamnar i augusti 1930 på kollisionskurs med Föreningen Mjölkpropagandan eftersom RLF inte tycker om att Mjölkpropagandan alltför mycket konkurrerar med RLFs egen propaganda för svenska jordbruksprodukter. RLF arbetade med smörskyltar, omslagspapper och tidningsreklam. Treklöversymbolen användes av RLF som smörmärke i konkurrens med den mer etablerade runmärkningen av smör, som stöddes av Svenska Mejeriernas Riksförening och Mjölkpropagandan.
Den effektiva människans matställe
I RLF-tidningen juni 1930 kan man finna en annons för potatis från Svartsjölandet, och på säckarna används ett treklövermärke i kombination med bokstäverna R, L och F. RLF:s informationsvägg på Stockholmsutställningen sommaren 1930 pryddes av ett så kallat ”funkisträd”, som skulle symbolisera hur man i framtiden skulle kunna plocka mogna ”frukter” i form av ursprungsbeteckning, standardvaror, standardförpackning, kvalitetsförvaring, reklam och enhetliga priser. Trädet var, enligt RLF-tidningen, ”krönt av vårt eget klöverblad”.
VIMMEL AV KLÖVERBLADSFANOR
RLF:s huvudexpedition mottog i april 1930 de första färglagda skisserna till ett klöverblad. Det är tydligt att symbolen redan var väletablerad när RLFs riksstämma i Örebro den 25-26 juni 1931 formellt antog den. Under de kommande fyrtio åren vimlade det av klöverbladsfanor på lantbruksmöten, mässor och demonstrationer där ortsförbund av RLF var representerade. Då var inte treklöverns betydelse som varumärke i dess egentliga innebörd längre i fokus.
Ett världsföretag tack vare mjölken
LRFs nuvarande treklöver grundar sig på RLF:s gamla logotyp. LRF använder samma akronymbokstäver men de kan läsas på en annan ledd. Ändå framgår det inte i klarspråk av arkivmaterialet varför man vid den stora fusionen 1970/71 antog en stiliserad treklöver som var så intimt förknippad med den ena av de två fusionsparterna.
Den andra parten, Sveriges Lantbruksförbund (SL), grundat 1917, var en sammanslutning för den ekonomiska lantbruksrörelsen och verkade främst på riksplanet. SL tog i början av 1940-talet i bruk sin första logotyp, uppbyggd kring ett veteax. Den tycks aldrig ha varit så viktig för organisationens arbete, att jämföra med RLF. Det var ju snarare SL:s medlemsorganisationer som exempelvis Lantmännen-föreningar, Mjölkcentralen och Slakteriförbundet som skyltade med sina symboler.
De gjorde det i sina roller som lobbyorganisationer men också som varumärke för sina produkter. Paraplyorganisationen kallade sig på 1960-talet mest ”Lantbruksförbundet”. När sammanslagningen med RLF var aktuell 1969–70 hade alltså Lantbruksförbundet ingen egentlig logotyp.
SJÄLVKLART BESLUT?
Det går inte att se i arkivmaterialet varför det nya LRF valde en stiliserad treklöversymbol, men kanske var det så självklart att det aldrig diskuterades på allvar. När LRF skulle bildas kretsade diskussionerna främst kring hur rörelsen skulle organiseras och vad den skulle heta. Den nya lokala och regionala organisationen av LRF var ju en direkt fortsättning på RLFs ortsförbund.
Det sena 1960-talets samhällsläge ger en bakgrund till varför fusionen skedde 1970/71. Lantbrukarna hade sedan länge känt sig hotade av den snabba flykten från landsbygden. En sammanslagning av de två främsta lobbyorganisationerna var ett sätt att stärka sina krafter. I ett sådant läge framstår det som naturligt att den nya centralorganisationen antog en kraftfull och enkel symbol.
Den gröna treklövern passade även i sin kantiga form perfekt in i den gröna vågens tidiga 1970-tal.
Riksförbundet Landsbygdens Folk hade en lång tradition av fantåg, lantbruksmöten och mässor över hela Sverige. RLFs väletablerade ortsförbund använde egna varianter av grönvita fanor med treklöversymbol. Treklöversymbolen måste därför ha varit ganska känd bland allmänheten.
Den gröna treklövern passade även i sin kantiga form perfekt in i den gröna vågens tidiga 1970-tal. Grön färg ger lugnande signaler och kan associeras till närhet, social gemenskap och harmoni. Den kunde ju inte sammanblandas med de skäror och veteax som vid denna tid prydde många kommuniststaters nationalflaggor.
POLITISK FYRKLÖVER
Men RLF var inte först med att använda en klöversymbol. Det politiska partiet Bondeförbundet, senare Centerpartiet, hade sedan 1942 använt en grön fyrklöver, som i sin tur var tagen efter finska och polska förebilder. Fyrklövern är också är bekant från den internationella 4H-rörelsen sedan 1910-talet och under 1909 hade rörelsen även använt en treklöver. Den här artikeln ger inte svar på hur långt tillbaka klövern har använts som symbol, men kanske får den ses som ett uttryck för att lantbrukarnas organisering under 1900-talet.
Under tidigare epoker hade ju landsbygdsliv och bondesysslor varit normen, medan hantverk, handel och administration i städerna var det avvikande. I och med urbaniseringen behövde den minskande bondebefolkningen tydligare symboler. Varför då inte välja ett litet centimeterlångt blad från vitklövern, Trifolium repens, att samlas under?