60 år för ökad trafiksäkerhet
VISA BILDTEXT
Besiktningshallen i Vänersborg, 1971. Foto: AB Svensk Bilprovnings arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

FÖRETAGEN AV: Nils Johan Tjärnlund 2023-10-16

60 år för ökad trafiksäkerhet

På 1960-talet dödades över ett tusen personer varje år i den svenska trafiken. Som ett motdrag grundades Bil­provningen.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2023 nr 3.
Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Sedan starten 1963 har långt över 200 miljoner person­bilar passerat besiktningen. Det är få svenskar som inte någon gång har kommit i kontakt med Bil­provningen.

Idén till en obligatorisk fordons­kontroll i Sverige föddes egentligen redan före första världs­kriget, och under en period fanns krav på besiktning av bilar i enskild trafik åtminstone vart tredje år. Men reglerna slopades 1923.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Åren efter andra världs­kriget växte bilismen sedan snabbt, särskilt när bil­importen släpptes fri i början av 1950-talet: bilen sågs som en frihets­symbol. Väg­nätet nätet rustades upp, och i inner­städerna ersattes äldre bebyggelse av parkerings­platser och breddade gator.

Men de nya vanorna orsakade också en dramatisk ökning av trafik­olyckorna. 1951 var antalet dödade och skadade nära 12 000 personer, tio år senare hade siffran stigit till nära 23 000. Det var alarmerande.

AB Svensk Bil­provning, bildades med staten som huvud­ägare och med motor­branschen, motor­organisationer, organisationer inom yrkes­mässig trafik och bil­försäkrings­företag som delägare.

Från politiskt håll kom flera förslag om en regel­bunden fordons­kontroll. En av de främsta på­drivarna var kommunikations­minister Gösta Skoglund. Men det var en het potatis. Allmän­heten och pressen såg på reformen med miss­nöje.

Och stats­minister Tage Erlander kände oro inför väljarnas dom i det kommande valet. Beslutet fattades så av riksdagen hösten 1963. Ett aktie­bolag, AB Svensk Bil­provning, bildades med staten som huvud­ägare och med motor­branschen, motor­organisationer, organisationer inom yrkes­mässig trafik och bil­försäkrings­företag som delägare.

Läs också: Marmorhallens konung

Verksamheten skulle drivas utan vinst­syfte och bekostas av avgifter. Ett aktiebolag med myndighets­uppgifter var en nyhet i svensk stats­förvaltning. Det var uteslutet att ge själva företaget myndighets­ansvar. Lösningen blev att de enskilda besiktnings­männen utövade myndighets­funktionen, som exempelvis att besluta om kör­förbud och om­besiktning.

När det blev obligatoriskt att besiktiga bilen var det inte många som såg fram emot det. Men tack vare Bilprovningen har de svenska vägarna blivit tryggare. Foto: AB Svensk Bilprovnings arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

KRISANDE START
Redan sommaren därpå skulle en prov­verksamhet vara igång. Den utnämnde vd:n anlitade dyra konsulter, men veckor och månader gick. I februari 1964 slog revisorerna larm. Två tredje­delar av aktie­kapitalet på en miljon var redan förbrukat och Bil­provningen var nära likvidation.

En ny vd utsågs, Alexej Pellijeff, som stod inför en gigantisk uppgift att reda upp det ekonomiska haveriet. Han och personalen lyckades på mindre än ett år bygga upp en lands­omfattande verksamhet med över 100 stationer. Redan den 1 juli 1964 kom verksamheten igång på sju orter: Stockholm, Kalmar, Oskarshamn, Västervik, Helsingborg, Arvika och Söderhamn.

Att inställa sig hos Bilprovningen blev lika allvarligt, kanske allvarligare, än att gå till doktorn. Det finns berättelser om bil­ägare som inte kunde sova natten innan.

Under sommaren 1964 fick även Arbets­förmedlingen jobba hårt. 300 bilprovare, 150 kontorister samt cirka 140 besiktnings­män och chefer för de olika stationerna skulle rekryteras inför införandet av den obligatoriska kontroll­besiktningen som infördes den 1 januari 1965.

Att inställa sig hos Bilprovningen blev lika allvarligt, kanske allvarligare, än att gå till doktorn. Det finns berättelser om bil­ägare som inte kunde sova natten innan. Man insåg att det var nöd­vändigt att besiktiga bilen, men man gjorde det med frustration och skräck­blandad för­tjusning. Talande är att över 100 000 fler bilar än normalt skrotades just åren 1964 och 1965.

Samtidigt skedde en rekord­försäljning av nya bilar. Goda tider? Förklaringen är snarare bil­ägare som oroade sig för besöket och skrotade sin gamla kärra i förväg. Till­komsten av Bil­provningen medförde alltså en förnyelse av bil­parken.

Läs också: Bilsamhället

1964 blev det dittills svartaste trafikolycks­falls­året. Därefter skedde ett trend­brott trots växande bilism. Rost­skador var ett av de vanligaste problemen som påtalades i besiktningen. Bara strål­kastare och färd­broms hade högre under­kännande­frekvens. Det ställde krav på kunskap och erfarenhet att upptäcka dolda skador med den lilla rost­hammaren.

Gradvis tillkom fler moment i besiktnings­protokollet. Redan i slutet av 1960-talet infördes de första miljö­kraven. Erfarenheter från USA visade på ökade hälso­problem och smog. Bil­provningen började kontrollera koldioxid­halten i avgaserna vid tomgång och 1989 införde Sverige krav på katalysatorer.

POLITISK DIMENSION OCH DIGITALISERING
Alexej Pellijeff var Bil­provningens ansikte utåt som vd i mer än 20 år, fram till sin pensionering 1985. Som tidigare vd för Svenska Omni­busägar­förbundet hade han kontakter inom transport­världen, och med en bakgrund inom statliga utredningar kände han sig även hemma inom departement och för­valtning.

Läs också: Bilturismen blev ett folkhem på hjul

Ännu närmare band till den politiska sfären fick Bil­provningen från 1980-talets mitt och fram till millennie­skiftet. Bland vd:ar märks förre justitie­ministern Ove Rainer, social­demokraten Kurt Hugosson och krist­demokraten Per Egon Johansson, och som styrelse­ordförande verkade bland andra moderaten Görel Bohlin, LO-ordföranden Stig Malm och förre center­ledaren Olof Johansson. På våren 2001 till­sattes Magnus Ehren­stråhle som ny vd. Han kom från en rad uppdrag inom industrin.

På bara några år hade Bilprovningens goda ekonomi nämligen ur­holkats för att täcka olika framtids­projekt och upplupna för­luster. Dessutom fanns ett jätte­likt behov av att rusta upp test­anläggningarna. Nu sågs organisationen över, antalet distrikt minskades och lednings­gruppen byttes ut. Samtidigt rustade Bil­provningen för nya tider genom tidiga satsningar på it-system.

Det klassiska kontroll­märket, som hade funnits redan från starten 1963, togs bort den 1 januari 2010. Kontroll­märket var ett hjälp­medel för trafik­polisen när de stoppade fordon och gjorde flygande besiktningar. Med den nya data­tekniken hade polisen tillgång till fordons­registret dygnet runt och systemet med kontroll­märken hade tjänat ut sitt syfte.

Inskrivningsdisken på Bilprovningen i Motala, 1977. Foto: Holger Staffansson/ Kontrast AB Fotografer. AB Svensk Bilprovnings arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

MONOPOLET FÖRSVANN
Den 9 juli 2009 beslutade regeringen att bil­provningens monopol på fordons­besiktning skulle avskaffas. Sverige var ett av de sista länderna i Europa som fortfarande hade monopol på bil­besiktning.

Från den 1 juli 2010 kunde privata företag utföra kontroll­besiktningar. Men två år efter avregleringen var det för få aktörer på marknaden för att kunderna skulle kunna göra ett aktivt val. Även om marknaden officiellt öppnats upp för nya aktörer så var det svårt att komma in på den eftersom Svensk Bil­provning fortfarande ägde alla bil­provnings­stationer.

Den 9 juli 2009 beslutade regeringen att bil­provningens monopol på fordons­besiktning skulle avskaffas. Sverige var ett av de sista länderna i Europa som fortfarande hade monopol på bil­besiktning.

Den 1 mars 2012 delades Bil­provningens stations­nät upp i tre delar: nordöstra gruppen med bland annat Stockholm och Mälar­dalen, syd­västra gruppen med stationer i bland annat Göteborg och Malmö samt den riks­täckande gruppen med ansvar för bil­besiktningen i gles­bygd. Den nord­östra och den syd­västra gruppen överfördes till två nybildade dotter­bolag: Besiktnings­kluster 1 AB och Besiktnings­kluster 2 AB.

Företaget Opus bil­provning AB köpte Besiktnings­kluster 1 AB, som inne­fattade den nord­östra delen av bil­provnings­verksamheten. Opus hade tidigare levererat kontroll­utrustning för fordons­besiktningar till Bil­provningen.

Läs också: När bilen kom till Sverige

I mars 2013 avyttrades även Besiktnings­kluster 2 AB och blev till Besikta Bil­provning. Marknaden delades i princip upp mellan tre stora aktörer: Svensk Bil­provning med 35 procent av marknaden, Opus med 30 procent, Besikta med 28 procent och några mindre företag inom de övriga sju procenten. En rapport från Transport­styrelsen 2013 visade att lands­bygden inte hade drabbats negativt av avregleringen, men den största konkurrensen om kunderna fanns i stor­städerna.

POSITIVARE BILD
2017 började en realityserie på Tv3, ”Bil­provningen”. Under tre säsonger fick tittarna följa personalen på stationen i Tida­holm och några andra orter.

Sedan 2019 är Andreas Myhrman vd för Bil­provningen. Den 1 juni 2023 inleddes ett helt nytt kapitel i Bil­provningens historia när Svensk Maskin­provning (SMP) AB för­värvades. SMP utför miljö­kontroller, CE-märkning av maskiner, produkt­certifieringar och besiktigar alla typer av entreprenad­maskiner, lyft­anordningar, portar, hissar och tryck­kärl.

Radio CfN #27 Infrastrukturens historiska arv – en framtidsresurs?

På den ”vanliga” Bil­provningen fortgår be­siktningarna som tidigare. Varje år genomförs cirka 1,3 miljoner kontroll­besiktningar. En ökad användning av elbilar och ett större fokus på miljö­frågor har dock till viss del förändrat arbetet för besiktnings­teknikerna.

I dag har även kunderna en bättre förståelse för nyttan med Bil­provningen. Numera blir många bil­ägare tack­samma för de nedslag och på­pekanden som de får.

Text: Nils Johan Tjärnlund och Jenny Stendahl.

OM SKRIBENTERNA

Nils Johan Tjärnlund är författare och vetenskapsjournalist. Jenny Stendahl är arkivarie hos Centrum för Näringslivshistoria. Artikeln är en omarbetad version av en artikel som publicerades i Företagsminnen nr 5, 2013.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.