Den noggranne kaptenen Emil Clemedtsons arkiverade allt mycket ingående. Så den personligt hållna korrespondens som visar hur fyra olika viljor mätte sig mot varandra när livsmedelshandlarnas rörelse ICA slutligen bildades 1938, överlevde tack vare hans noggrannhet.

– Brevväxlingen visar på något som ofta är svårt att spåra och därför lika ofta glöms bort, säger Centrum för Näringslivshistorias arkivchef Per-Ola Karlsson när han tar fram volymerna med korrespondens.

Vi kan se det yttre skeendet i protokoll och beslut. Men här i korrespondensen kan vi följa hur fyra enskilda människor påverkar ett händelseförlopp, och vilken roll de har i framväxten av en stor aktör i vår vardag. Clemedtson, som ledde en av de samarbetande parterna var ganska formell, sannolikt präglad av sin militära bakgrund. Nu fick han möta Hakon Swenson, som stod för en helt annan, mer informell, attityd. Hakon Swenson ville betona det blivande ICA:s roll som just samverkansorganisation mellan fria handlare. Ett slags folkrörelseideal.

– Clemedtson ger starkare intryck av att följa den etablerade borgerlighetens normer. När han flyttat till Göteborg presenterar han sig till exempel hos tongivande familjer och lämnar sitt visitkort, säger Per-Ola Karlsson.

Förhandlingarna mellan de fyra regionala inköpsorganisationerna skedde delvis brevledes, av geografiska skäl. Idag skulle de ha åkt bil eller flyg till slutna möten. Då, 1938, dokumenterades processen i brev, brevutkast och brevkopior. Emil Clemedtsons attityd till ordning märks också i hur korrespondensen är bevarad. En del av breven är sannolikt överförda till maskinskriven version av Clemedtsons sekreterare, som antagligen också är den person som ordnat och systematiserat materialet.