I mer än hundra år har en uppfinning från Helsingborg fått oss att hålla ordning och reda utan att klämma fingrarna.
PRYLARNA AV: Katarina Danielsson 2018-06-26
Den klämfria pärmen
DELA
Pärm. Blotta ordet får oss att tänka på ordning och reda. Sortera, sätta in, arkivera. Ha koll. Räkningar, vigselbevis, testamenten, recept, fotografier, projektbeskrivningar, bankpapper, barnteckningar – man kan ha hela livet i en pärm. Numera kan vi ha hela livet i digitala mappar i cyberspace också, men en hederlig pärmrad i bokhyllan i arbetsrummet vittnar ändå om någon sorts stabilitet. Här bor någon som orkar bry sig, helt enkelt.
Gaffelpärmen uppfanns av helsingborgaren Andreas Tengwall, tillsammans med kompanjonerna Otto Killberg och R. Larsén. Herrarna fick patent på sin pryl 1890, under namnet Triopärm (eftersom de ju var en trio). Konstruktionen var ungefär densamma som den är i dag, en ledad, textilklädd rygg och ett gaffelsystem för fyra hål med 21-70-21 millimeters mellanrum. Papperen satt som skräddarsydda.
RELATERADE ARTIKLAR
Andreas Tengwall uppfann också ett tillhörande hålslag till sin pärm, triohålslaget, och båda produkterna blev snabbt svensk standard inom kontorsvärlden. Den ena är dock ganska svår att jobba med utan den andra, vilket inte minst visat sig vid marknadsföring utomlands. Det är nämligen bara svenska pärmar som har fyra gafflar, i många andra länder är standarden två. Hålslaget gav efterhand upphov till uttrycket ”triohålslagning”, en aktivitet som alltså ger fyra hål och inte tre. I dag ägs uppfinningarna av Esselte, och pärmen har bytt namn till Jopa. Och den som någon gång klämt skinnet i en av käftarna på en ringpärm förstår bäst av alla varför gafflar är det ergonomiska alternativet.