Sveriges företagshistoria är full av exempel på företag som fötts, vuxit och blommat för att sedan försvinna när förutsättningarna för företaget förändrats. Andra har lyckats överleva genom att anpassa sig till en ny verklighet.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 3 2017.
Den 4 augusti 1978 sjösattes det största fartyg som någonsin byggts i Sverige – den 364 meter långa supertankern T/T Nanny – vid Uddevallavarvet. Det var en fantastisk syn att se detta jättefartyg baxas genom de smala sunden mellan Uddevalla och öppna havet.
Uddevallavarvet grundades genom att ett krigsvarv i USA köptes in, monterades ner, skeppades över Atlanten och sattes upp i Uddevalla. Året var 1946. Timingen var perfekt. Efter kriget som tagit så många fartyg ville hela världen ha nytt tonnage.
Börskraschen som smittade världen
Men när gigantiska Nanny sjösattes 32 år senare var Uddevallavarvet redan dödsdömt, även om ingen ville tro det den där festliga augustidagen när 499 000-tonnaren gled ner i vattnet. De svenska civilvarven klarade inte längre konkurrensen med utländska varv utan hölls vid liv enbart med konstgjord andning från staten och några år senare var hela industrin död.
Uddevallavarvet hade som mest kring 4 000 anställda, en jätteanläggning som dock bara existerade i 40 år När det lades ner 1986 gick staten in med det så kallade Uddevallapaketet. På varvsområdet byggde Volvo en ny bilfabrik som startade 1988 men lades ner redan 1993, på grund av dålig efterfrågan på bilar. Men det är en annan historia.
FACIT KLARADE INTE TEKNIKSKIFTET
Ett annat historiskt relativt kortlivat storföretag låg i Åtvidaberg på Östergötlands landsbygd. Kontorsmaskintillverkaren Facit fick sitt stora genombrott med räknesnurran Facit T som lanserades 1932. Genom förvärv av andra företag utvidgades Facits sortiment även till skrivmaskiner och när andra världskriget var slut kunde det snabbt växande Åtvidabergföretaget börja exportera till hela världen. Antalet anställda ökade från 6 000 till 14 000 på 15 år.
Men när digitala räknare på allvar började erövra världen kring 1970 försvann marknaden för konventionella räknemaskiner mer eller mindre över en natt. Facits ledning var desperat. ”Vi sitter nere i skogen och har ingen aning om vad som händer ute i världen.”, lär någon ha sagt under ett styrelsemöte. Bara ett par år tidigare hade Facit gjort rekordvinster. Problemet var att Facit innerst inne vägrade tro att de mekaniska maskinernas tidevarv var över.
Tusentals anställda sades upp. Facits vd och storägare Gunnar Ericsson tvingades 1972 sälja koncernen till Electrolux för en spottstyver. Några år senare började ny digital teknik ersätta skrivmaskinerna. Facit likviderades slutligen 1998.
HUSBRANSCHEN KLARADE KRISEN
Något av en svensk specialitet är monteringsfärdiga hus, framförallt trähus. De första trähusfabrikerna grundades i Småland på 1920-talet. Efter andra världskriget började en snabb expansion. I Mockfjärd i Dalarna låg det största företaget, A-B Elementhus, grundat 1952. På knappt 50 år tillverkades där drygt 25 000 hus. Men i början av 90-talet kom krisen med full kraft. Sverige drabbades inte bara av en allvarlig lågkonjunktur, värdena på hus sjönk och räntorna var rekordhöga. Så mycket som 90 procent av marknaden försvann.
Några husföretag klarade inte krisen, bland dem anrika Borohus som börjat tillverka egnahem redan på 20-talet. (Boro är en sammandragning av företagets ursprungliga slogan bo i ro i eget bo). Boro var dock ett så starkt varumärke att namnet köptes av en konkurrent och lever vidare som Borohus AB än idag.
Men de flesta hustillverkarna lyckades på olika sätt överleva den ytterst svåra perioder i början av 90-talet och även tider senare av problem, exempelvis finanskrisen 2007-08. Andelen småhus av det totala bostadsbyggandet har dock sjunkit något på senare år.
Avgörande för graden av framgång var husföretagens chefers förmåga att se krisen som en möjlighet att utveckla företaget och skapa nya affärer. Detta enligt en doktorsavhandling av Mats Westerberg, numera professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.
Men vinsterna uteblev, istället blev förlusterna allt större och IT-bubblan blev uppenbar på våren 2000 då det våldsamt överskattade e-handelsbolaget boo.com gick i konkurs.
MARKNADEN MISSBEDÖMDE INTERNETBOOMEN
I mitten av 90-talet blev internet ett begrepp i Sverige. Tron på att webben var framtiden var enorm. I denna anda grundades exempelvis företaget Icon Medialab 1996 vars affärsidé var att hjälpa företag och organisationer att skapa hemsidor och IT-system. Icon med sin karismatiske grundare Joakim Stael von Holstein i spetsen växte rekordsnabbt och hade inom bara några få år miljardomsättning, 2 000 anställda och kontor i hela världen.
Förväntningarna på vinster var skyhöga, i Icon och andra explosivt expansiva IT-konsultbolag. Men vinsterna uteblev, istället blev förlusterna allt större och IT-bubblan blev uppenbar på våren 2000 då det våldsamt överskattade e-handelsbolaget boo.com gick i konkurs. Då vaknade marknaden och ströp flödet av nya pengar till de upphaussade IT-bolagen. Ett av alla konsultbolag som kraschade till följd av den spruckna bubblan var Icon Medialab. Det var 2001.
Finanskriser skapas i ett mönster av kaos
Marknadens grundantagande – att internet var framtiden var helt rätt. Men felbedömningen som skapade IT-bubblan var att personalintensivt internetkonsultande skulle kunna generera lika mycket pengar som exempelvis utveckling av framgångsrika programvaror. Efter krisen blev det i stället de smarta tjänsterna som blev vinnarna i den internetboom som nu pågått i mellan 20 och 25 år. Google är förstås ett ledande exempel men nämnas kan även svenska Klarna som med sina säkra betallösningar för e-handel är ett mycket snabbt växande IT-bolag med stora globala ambitioner i en värld där människor handlar allt mer på nätet.
