Sportlovet - från kolransonering till friluftsliv
VISA BILDTEXT
Bild ur fotografs Gösta Nordins historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

NÄRINGSLIVET AV: Bodil Hasselgren 2021-02-22

Sportlovet – från kolransonering till friluftsliv

Hur kommer det sig att vi har ett skollov varje år någon gång under senvintern? Och hur kommer det sig att det kallas sportlov? Centrum för Näringslivshistoria reder ut begreppen.

Sportlovet härstammar från det så kallade kokslovet som infördes av Bränslekommissionen 1940. Skolorna under den här tiden värmdes upp av antingen kol eller koks som under andra världskriget ransonerades kraftigt. För att spara på koks- och kolkostnaderna beslutade man att stänga skolorna under en vecka.

För att skolbarnen då inte skulle gå sysslolösa anordnade Idrotts- och friluftsstyrelsen olika aktiviteter, fokuserade på friluftsliv och vintersporter av olika slag med målet att ”(…)förskaffa den lediga ungdomen sysselsättning, sol och kroppsrörelse” som man skrev i en broschyr från 1941.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Namnet sportlov kommer alltså ifrån dessa friluftsaktiviteter. Skolbarnen kunde ta del av aktiviteter såväl hemma i staden – då det var främst skolor i städerna som omfattades av lovet eftersom man ansåg att stadsbarnen behövde frisk luft – eller till exempel i fjällen vilket är vanligt idag. Man kunde även få åka på mer kulturella resor som till Stockholms Slott och även idag har museer och kulturarvsinstitutioner stora besökarantal under skolloven.

Ett barn på skidor ca 1940-tal. Bild ur Skandias historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Under 1950-talet lade skolhälsovården till medicinhygieniska skäl för ett skollov under senvintern. Man menade att man på så sätt kunde minska mängden och spridningen av infektioner under just den tiden av året. Det är mot slutet av 1950-talet som Skolstyrelsen ger sanktion för sportlovet som då blir ett nationellt skollov.

Idag infaller sportlovet olika datum beroende på var i landet man bor men alltid mellan vecka 7 och 10.

Se en film om hur Stockholmarna fick sitt kol och koks 1915 från OK:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria:

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.