En av världens mest kända standarder, och även en av de mest använda, är den som heter ISO 9000. Det är med stor sannolikhet det mest implementerade systemet för kvalitetsledning, och är idag inne på sin femte version. Men vad innebär ISO 9000 egentligen, och varför har den fått så stort genomslag?
Artikeln publicerades i tidskriften SIS 1922-2022 – 100 år av standarder .
ISO 9000 är egentligen inte en enskild standard, utan en serie bestående av en huvudstandard och flera understandarder, som var och en berör olika aspekter av kvalitetsarbetets krav och riktlinjer. Den publicerades 1987 av International Organization for Standardization (ISO) och hade många förlagor, både nationella och inom det militära.
ISO 9000 och kvalitetsarbete i allmänhet upplevs ofta som något tämligen abstrakt för den oinvigde. För att förklara vad standarden innebär måste först det huvudsakliga begreppet redas ut Vad betyder egentligen kvalitet?
Läs även: Kraschen satte ljuset på bokföring och revision
En vara eller en tjänst är av en viss kvalitet. Huruvida kvaliteten är hög eller låg är inte alltid relevant – det centrala är huruvida produkten uppnår och håller den kvalitet tillverkare och kunder förväntar sig. Du vill att varje chokladkaka du producerar ska smaka likadant. Du vill ha samma hållfasthet på varje armeringsjärn du gjuter. Du vill kunna leverera stabilt bredband i den utlovade hastigheten till dina kunder dygnets alla timmar, året om.
Om dina kunder gillade din produkt förra gången vill de troligen ha exakt samma sak vid nästa beställning. När du producerar något, vare sig det är en vara eller en tjänst, vill du helt enkelt kunna förvänta dig samma resultat varje gång. För att med säkerhet kunna åstadkomma förväntat resultat behöver dessa förväntningar specificeras, och system upprättas som säkrar utfallet. Alltså ett system för kvalitetsledning, vilket är exakt vad ISO 9000-serien erbjuder.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
PIONJÄRER INOM KVALITET
Efterkrigstidens kvalitetsarbete har ofta kommit att förknippas med stora – ofta japanska – industrier som Toyota med begrepp som Kaizen (förbättring) och metodiken Sex Sigma med svarta, gröna och gula bälten. Men i en bredare kontext har arbetsmetoder för att upprätthålla och förbättra kvalitet förekommit även innan de japanska framgångarna inom området. Bland de tidiga exemplen på systematiska kvalitetskontroller finns olika typer av fabriksinspektioner och statistiska utvärderingar. Och även det medeltida skråväsendet var ju på sätt och vis ett system som garanterade att varornas kvalitet upprätthölls.
Läs även: Militärindustri med aviga och räta
Vad standardiserat kvalitetsarbete beträffar brukar dock det amerikanska försvarsdepartementets Quality Program Standard (MIL-Q 9859) från 1959 betraktas som startskottet. Standarden förklarade i relativ korthet de krav som den amerikanska militären hädanefter ställde på alla sina underleverantörer i frågor som rörde levererade varors och tjänsters kvalitet. Och det var inte lite.
I praktiken innebar MIL-Q 9859 en genomlysning av hela leverantörens verksamhet, vilken skulle sammanfattas i ett kvalitetsprogram. Bland mycket annat innefattade programmet krav på ledningssystem, arbetsbeskrivningar, åtgärdsmetoder och ordentlig dokumentation. Standarden låg sedan till grund för NATO:s publikationsserie Allied Quality Assurance Publications (ACAP), vilka såg dagens ljus i slutet av 1960-talet.
Idén spred sig utanför det militära och under 1970-talet höll sig många storföretag med egna kvalitetsmanualer och system. Precis som var fallet med företags- och landspecifika standarder under det tidiga 1900-talets industritillverkning blev behovet av en mer enhetlig och allmängiltig standard med tiden alltmer trängande. Idén var ju att försäkra sig om att få en bra produkt, inte att underleverantörer skulle vika sig dubbla för att följa en flora av komplicerade kravlistor från varje enskild beställare.
En rikstäckande variant kom 1979 i Storbritannien i och med British Standards Institutes (BSI) Quality systems (BS 5750) i tre delar. I allt väsentligt utgjorde detta förlagan till 1987 års ISO 9000 och den i princip identiska europeiska varianten EN 29000.
SJU PRINCIPER
Standarden har reviderats fyra gånger sedan den uppstod, senast 2015. Dagens ISO 9000-serie består av fyra delar, där ISO 9001 – ett ledningssystem för kvalitet – utgör den kravstandard som organisationer certifieras mot. Den är därmed den mest kända och den som flest är insatta i.
Standarden tar avstamp i sju principer, kallade ”Quality management principles” (QMP), listade utan inbördes ordning. Dessa är: kundfokus, ledarskap, medarbetarnas engagemang, processinriktning, förbättring, faktabaserade beslut samt relationshantering.
I Sverige ISO 9001-certifieras numera ett företag om dagen. Genom att efterleva principerna kan en organisation åstadkomma tidsbesparingar, utveckla mer rationella arbetsprocesser och i förlängningen få nöjdare kunder. Eftersom standarden är så vida spridd bör ett fjärde argument väga minst lika tungt – blir du certifierad uppenbarar sig möjligheten att bli godkänd som underleverantör för de otaliga företag för vilka certifiering idag är ett krav.
En standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga rutiner för att generera största möjliga nytta inom ett visst område. Som svenskt standardiseringsorgan har SIS tagit fram tusentals standarder och verkat för användningen av dessa.
Till Svenska Institutet för Standarder hundraårsjubileum 2022 har vi på Centrum för Näringslivshistoria uppmärksammar de ett antal banbrytande standarder. Läs mer på www.naringslivshistoria.se.
