Två sekler med Motala verkstad

KANALBYGGET VAR GRUNDEN
Under åren har Motala verkstad genomgått flera omorganiseringar och haft olika ägare, den ingick bland annat i Axel Johnson-gruppen under drygt 40 år i mitten av 1900-talet. Men den allra första ägaren var Göta kanalbolag och syftet med verkstaden var att tillverka mudder­verk och annan mekanisk utrustning till det enorma byggandet av den 190 kilometer långa vatten­vägen mellan Mem i Östersjön och Sjötorp i Vänern. Initiativ­tagaren till Göta kanal hette Baltzar von Platen (1766–1829). Han skulle även lägga fram förslaget om en verkstad utanför den sömniga avkroken Motala by och ha stor betydelse för fram­växten av staden Motala.

Von Platen ägnade flera år att planera och hitta investerare till sin kanal genom Sverige.

Baltzar von Platen kom från en välbärgad familj och hade vuxit upp på fäderne­godset Dornhoff i dåvarande svenska Pommern. Han hade en 20 år lång karriär inom handels- och örlogs­flottan bakom sig, och var nu bland annat aktiv inom den svenska politiken. Von Platen ägnade flera år att planera och hitta investerare till sin kanal genom Sverige.

Han gjorde flera exkursioner längs den tänkta kanal­sträckningen och samman­fattade sina idéer i en 64 sidor lång skrift som skickades till Gustav IV Adolf. Där nämnde han också behovet av att så småningom anlägga städer och industrier längs hela kanalen. I synnerhet behövdes en reparations­verkstad som skulle kunna förse byggandet av kanalen med utrustning, bland annat mudderverk.

Platsen: Göta kanal

Det första spadtaget på Göta kanal togs 1810, samma år som det nystartade kanal­bolaget med von Platen som ordförande hade fått tillstånd att börja bygga. Sverige saknade den erfarenhet av kanaler som krävdes för ett projekt av Göta kanals omfattning, så von Platen letade sig till England för hjälp med både nödvändiga maskiner och sluss­byggare. Tolv år senare invigdes den första halvan av Göta kanal, västgöta­delen. Enligt von Platens planering skulle kanalen egentligen ha varit helt klar vid det laget, men bygget drog ut på tiden och kostnaderna skenade.

Fraser och von Platen hade storslagna planer för verkstaden, som inte bara skulle tillverka kanal­utrustning utan även ång­maskiner och fartyg, liksom mindre föremål som skruvar och kranar.

Samma år som första delen av kanalen invigdes, grundades Motala verkstad. Den skotske ingenjören Daniel Fraser fick nu i uppdrag att bygga upp verksamheten. Han arbetade på den firma i London som sålde utrustning till bygget av Göta kanal och hade besökt Sverige för att hjälpa till med montering av mudder­verk. Nu blev han kvar som Motala verkstads förste chef och teknisk ledare.

Fraser och von Platen hade storslagna planer för verkstaden, som inte bara skulle tillverka kanal­utrustning utan även ång­maskiner och fartyg, liksom mindre föremål som skruvar och kranar. De första åren tillverkades där broar, slussar till kanalen och maskiner till den egna verkstaden, men man tog också emot beställningar från bland annat flottan. Varorna kunde smidigt transporteras till orter längs kanalen, liksom till hamn­städerna Göteborg och Stockholm.

MER ÄN BARA EN VERKSTAD
Platsen för reservdelsverkstaden var strategiskt vald, utanför Motala by mitt emellan Vättern och sjön Boren. När Göta kanal grävdes skapades en ö mellan Motala ström och kanalen, och på denna ö lades den mekaniska verkstaden som skulle komma att ge Motala epitetet ”den svenska verkstads­industrins vagga”.

Läs även: Världsindustrin som försvann

Strax efter grundandet 1822 hade verkstaden 22 anställda men inom mindre än ett årtionde hade den siffran vuxit till 200. Man uppförde personal­bostäder i närheten av verkstäderna, och anställda som ville skaffa eget boende erbjöds förmånliga lån. För att tillgodose den växande skaran arbetares behov ordnades så småningom tillgång till både egen präst, sjukvård och affär.

Baltzar von Platen hade inte bara planer för själva verkstads­området, han hade också stora planer för Motala by. Den handlings­kraftige von Platen gjorde som han gjort förut – han skrev till den svenske kungen och delade med sig av sina idéer. Han ansåg att byn, som nu hamnade så nära den nya verkstaden, borde upphöjas till friköping och hade till och med tagit fram ett förslag till en solfjäder­formad stadsplan med skärnings­punkt en bit ut i Motala­viken.

Återigen fick han sina idéer godkända och 1823 blev orten en fri­köping. Två år senare hölls en auktion där tomter i den nya köpingen auktionerades ut. Motala köping och området kring Motala verkstad utvecklades under de kommande åren i olika riktningar. Medan verkstads­området blev en utpräglad bruksort där verkstadens arbetare bodde, lockade köpingen både borgerskap och hantverkare. Där fanns även många fattiga.

Läs även: Tekniknationen Sverige

Von Platens förhoppning var att Motala köping skulle bli en viktig handels­plats men den lyckades länge bara locka ett fåtal handels­män. Dessutom förlorade den många kunder när Motala verkstad blev som ett eget litet själv­försörjande samhälle som inte behövde ha något stort utbyte med köpingen två och en halv kilometer bort.

När Motala köping fick stads­rättigheter 1881 hade Motala verkstad en egen skola, sparbank och länsman. Först 1948 inkorporerades verkstaden i Motala stad till en administrativ enhet. Solfjädern som von Platen en gång målade upp är i dag en symbol för Motalas kommun.

ÄNDRAD INRIKTNING
Göta kanal kunde äntligen invigas 1832. Nära nio mil kanal hade grävts ut och 58 slussar byggts. Initiativ­tagaren Baltzar von Platen hann aldrig uppleva det, han dog några år innan invigningen. Göta kanal var färdig så nu lades tillverkningen vid Motala verkstad om.

Det var dags att blicka mot framtiden. Fraser försökte få ihop kapital för att köpa verkstaden som han varit med och byggt upp, men misslyckades. Göta kanalbolag sålde i stället verkstaden till ett konsortium lett av bland andra Baltzar von Platen d.y. och efter 20 år som chef lämnade Daniel Fraser över till Otto Carlsund.

Motala verkstad blev ett frö till den svenska industrialiseringen, men verkstadens första 20 år var skakiga.

Nu bildades Motala Werkstads Bolag. Motala verkstad blev ett frö till den svenska industrialiseringen, men verkstadens första 20 år var skakiga. Verkstads­området hade visserligen vuxit och innefattade nu bland annat ett maskinhus, en snickar­verkstad, en smedja, plåtslagar­verkstad och ett eget varv i Norrköping – men ekonomin var svajig.

Trots flera stora beställningar, och stöd från staten med flera beviljade lån genom Kommers­kollegiet, gick man länge med förlust. Otto Carlsund har fått äran för att verkstaden lyckades ta sig ur de ekonomiska problemen. Han omorganiserade verksamheten, tog bort delar av produktionen och lade till nya, och ledde verkstaden in i en ny era.

Läs även: Bra utbildning för en bra start

Under Otto Carlsunds ledarskap mellan 1843 och 1870 växte omsättningen rekord­artat, hjälpt av hög­konjunkturen under 1850-talet. Under hans tid som chef tillverkades förutom 270 ångbåtar även en mängd andra produkter, till exempel broar, köks­spisar och ång­maskiner. Men även ett och annat mudder­verk. Tillverkningen har varit minst sagt varierande.

På 1870-talet skedde en stor expansion och verkstads­området utökades med flera nya byggnader, bland annat en lokomotiv­verkstad som var anpassad för att tillverka stora produkter, och under 1900-talet var man ett tag världens största exportör av diskbänkar.

POPULÄRT BESÖKSMÅL
Det har nu gått 200 år sedan Motala verkstad grundades och den är därmed ett av Sveriges äldsta ännu existerande
verkstads­företag. Det gamla verkstads­området, Gamla Motala verkstad, ägs sedan 1986 av Motala kommun och har blivit ett populärt besöks­mål.

En del av byggnaderna är kultur­minnes­märkta och i en av de gamla verkstads­lokalerna finns i dag Motala Industri­museum. Verkstaden har tillverkat 400 fartyg och 800 broar, däribland Skeppsholms­bron och Väster­bron i Stockholm, 1 300 lokomotiv, torn­spiror till Uppsala domkyrka, och miljontals diskbänkar.

I dag tillverkar man bland annat medicin­teknisk utrustning och öppningsbara broar, och lagom till 200-årsjubileet blev Maria Bogren utsedd till företagets första kvinnliga vd.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!