I och med förordningen upphörde förhandscensuren samtidigt som offentlighetsprincipen vilket gav medborgarna rätt att granska regeringens, riksdagens och myndigheternas handlingar. På så sätt tog man ett viktigt steg mot ett demokratiskt samhälle och ökade allmänhetens inflytande över politiken. År 1774 avskaffades dock förordningen av Gustav III och har sedan dess upplevt många upp- och nedgångar.Inverkan som tryckfrihetsförordningen har haft på det svenska samhället och näringslivet (i form av förlag och tryckeriverksamheten) går inte att överskatta.Läs Tryckfrihetsförordningen från 1766 via LibrisUnder året uppmärksammas 250 års jubileet bland andra Kungliga biblioteket och Kulturrådet genom webbplatsen frittord250.se som samlar texter av ett flertal forskare och skribenter samt historiskt källmaterial. I 1766 års tryckfrihetsförordning – bakgrund och betydelse av Jonas Nordin kan man fördjupa sig mer om frihetstiden som ledde upp till förordningen och åren kring Gustav III statskupp. Därtill pågår en samtalsserie -Tisdagar med tryckfriheten – på Kungliga biblioteket i Stockholm där tryckfrihet och offentlighet belyses ur vinklar som historia, svensk offentlighet och omvärlden, konst, kultur, medier samt framtiden. Modererar gör Lotta Gröning, journalist och Henrik Berggren, historiker och författare.