SkoBell – sagan om en skohandlardrottning
VISA BILDTEXT
Sko-City vid Hötorget, ca 1963-1963. Foto: Kia Holm. Ur ICAs historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

FÖRETAGEN AV: Bodil Hasselgren 2022-07-15

SkoBell – sagan om en skohandlardrottning

16 år gammal stod Blenda Margaretha Törnquist i skylt­fönstret på en skoaffär i Stockholm. Nya amerikanska reklami­déer skulle prövas på en svensk publik. Unga Blenda stack fram ett välsvarvat ben mellan draperierna och visade sin nätta fot med det senaste skomodet.

Långt senare mindes hon hur detta fram­trädande resulterat i gräl mellan ett ungt par på gatan. Mannen hade funnit Blendas ben alltför intressanta. Året var 1918. Blenda Margarethas karriär i sko­branschen hade just rivstartat.

När hon 1994 med god förtjänst sålt sin sista skoaffär, hade hon framgångs­rikt drivit och utvecklat bortåt 20 sko­butiker i Stockholm. Många under namnet SkoBell, hennes egen uppfinning.

– Det höll på att bli en fru Blenda Lindkvist av mig. Bokstäverna B [be] och L [ell] och så Sko framför, har hon förklarat.

Skobell, Blekingegatan / Götgatan, 2017. Foto: Holger Ellgaard, Wikipedia Commons CC BY-SA 4.0.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

DJÄRV AFFÄRSKVINNA
Förutseende, djärv, envis och otålig. Blenda (som senare bytte till sitt andra dopnamn Margaretha) hade alltid haft bråttom. Hon började skolan ett år för tidigt, hoppade över fjärde klass och konfirmerade sig före alla jämnåriga kamrater. Faderns oro för ett alltför tidigt gifter­mål kom dock på skam. Affärerna blev viktigare.

Som 13-åring var hon springflicka i en pälsaffär. Ett år senare blev det herr­ekipering och snart arbete i tyg­affär. Hon lärde sig skriva maskin och hantera telefonen. Men roligast var att möta kunder och att skylta.

Läs också: Protestsången som blev strandkläder

Snart kom hon också i sitt rätta element. Hos Nordsko-­Löfsko ville chefen pröva nya idéer. Margaretha såg och lärde och snart var hon ”före­ståndarinna” i svågerns sko­affär. Tio år tog det innan hon fick sin första (och enda) sommar­semester. Därpå köpte hon en egen sko­affär på Svea­vägen.

Leveranser till SkoBell-butiker, ca 1980. Foto: Curt Carlsson. Ur Svensk Handelns historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

FLERA BUTIKER
För en förutseende skohandlare innebar krigs­utbrottet 1939 ett uppsving. Margaretha kontaktade alla hon kände i branschen. Köpte in allt hon kom över inklusive metervara för tillverkning av kängor och pjäxor som såldes i hennes butik.

Efter sju år bröt hon upp från såväl äktenskap som butik. Margaretha sökte sig till söder och en lokal, som var så liten att hon passerade den fyra gånger innan hon hittade in. Under hennes första år ökade omsättningen från 50.000 till 300.000 kronor och bransch­folk vallfärdade för att studera fenomenet. Hon ökade säljytan genom att köpa intilliggande damfrisering och cigarr­affär.

Läs också: Augusta Lundin – först med det senaste

Kunderna på Södermalm och Margaretha Törnquist fann varandra. Butikerna blev fler. Under en period hade hon sex stycken bara på Götgatan. Den i hörnet av Blekingegatan var särskilt lyckosam.

När fastighets­ägaren frågade
om Margaretha ville ta över ping-pong­hallen i källaren tvekade hon inte. Det blev 900 kvadrat­meter med stövlar, tofflor, herr och barn på neder­våning och de publik­dragande dam­skorna i gatuplan. Det 35 meter långa skylt­fönstret lät tala om sig. Här syntes skor som ingen annan hade.

ANNORLUNDA VAL
På sina inköpsresor till Bologna, Bangkok och Paris sökte Margaretha efter det som var annorlunda. Erfarenheter från hennes extremt nischade skoaffär på Kungs­gatan under 50-talet lärde henne att speciella kunder kan vara nog så lönsamma. Bara butiken är originell nog. Där fanns nämligen eleganta skor med skyhöga klackar upp till storlek 45! Kund­kretsen bestod även av herrar …

Att vara orädd och envis, våga satsa, känna av vad som ligger i tiden och vad som komma skall. Allt detta var egenskaper som bidrog till Margareta Törnquists fram­gångsrika karriär. Själv tyckte hon i en intervju, 92 år gammal, att hon haft en väldig tur. Och så oförskämt roligt under sitt 75 år långa affärsliv!

Källor

Artikeln bygger på en intervju som etnologen Lars Kaijser gjorde med Blenda Margaretha Törnquist den 17/3 1994 på uppdrag av Köpmannaförbundet och Nordiska Museet inom ”Projekt Köpmannaminnen”. Originalintervjun utgör ett mycket intressant källmaterial som bevaras av Nordiska Museets arkiv.

Vill du veta mer om Sveriges handelshistoria? Gör ett besök på handelnshistoria.se producerad av Centrum för Näringslivshistoria.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.