Många har bidragit på penicillinets väg från laboratorie­experiment till läkemedel i fullskalig produktion och inter­nationell spridning. 1928 upptäckte Alexander Fleming penicillinets medicinska förmåga men nådde inte fram till en metod för mass­tillverkning.

1945 belönades Alexander Fleming, Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey med Nobelpriset i medicin. De senare hade då isolerat, renat, testat och massproducerat Flemings grund­upptäckt och vidare­utvecklat den till ett hanter­bart, fungerande läke­medel.

Mot slutet av 1940-talet blev penicillinet till­gängligt som medicinsk behandling av en rad plågsamma och dödliga sjuk­domar, såväl lung­inflammation, tuberkulos som blod­för­giftning och öron­inflammation. Mänskligheten såg sin räddning.

I Sverige intresserade man sig tidigt för industriell produktion av den nya mirakel­medicinen. 1952 etablerade AB Kabi en fermentations­fabrik i Strängnäs och började året därpå att tillverka penicillin.

1973 bildade Kabi och Astra ett 50/50-bolag som fick hand om Kabis fermentations­verksamhet. Det gemensamma bolaget fick namnet AB Fermenta. Efter några år övertog Astra hela penicillin­till­verkningen och gjorde Fermenta till ett helägt dotter­bolag.

1981 köpte affärs­mannen Refaat El-Sayed loss fermentations­anläggningen i Strängnäs för att syssla med rå­penicillin­tillverkning. Kvar hos Astra blev den förädling och förpackning som gav Apoteket säljbara penicillinprodukter. Med finansiellt stöd från Electrolux expanderade Fermenta under Refaat El-Sayeds ledning.

Aktien steg till rekord­nivåer. Uppmärksamheten blev enorm och 1985 utsåg Rapport honom till ”Årets svensk”. En verklig storaffär seglade upp med Volvo och Pehr G Gyllenhammar som medaktörer. När det så kom fram att El-Sayed ljugit om sin hatt och doktors­grad sjönk kursen med 50 procent på några dagar.

Affären gick om intet. I december 1986 upptäcktes fuffens i bokföringen och katastrofen var ett faktum. Många aktieägare gjorde brak­förlust när Fermentas börs­värde inom loppet av ett år dök, från som mest 11 miljarder kronor till nästan ingenting.

El-Sayed fick avgå som vd, stark kritik riktades mot revisorer och den hög­profilerade styrelsen, d sk Fermenta­affären blev en rättssak. Genom över­kapacitet på världs­marknaden och rasande dollar­kurs fortsatte mot­gångarna för företaget.

1992 köpte det holländska bio­teknik­företaget Gist-­Brocades Fermenta Products, med den hårt förlust­drabbade fabriken i Strängnäs som viktigaste tillgång. Med tuffa åtgärder lyckades man vända till lönsamhet. 2001 flyttade holländarna penicillin­till­verkningen från Sverige. Nya intressanta turer tar vid inom läke­medel­industrin i Strängnäs med företag som bl a Pharmacia, Pfizer och Recip.

Under drygt 70 år har penicillinet utvecklats till ”vardags­vara” i hela världen. Samtidigt har det gått från att vara dunder­kur i alla lägen till krav på betydligt spar­sammare hantering. Risken för överanvändning och anti­biotika­resistens gör att läke­medels­industrin behöver hitta nya typer av antibiotika. I Sverige rekommenderas numera smala antibiotika i första hand, preparat som inte slår ihjäl så många bakterie­sorter.

Kåvepenin är ett sådant smal­spektrum­anti­biotika, till­verkat av Meda, Sveriges största leverantör av antibiotika och det största svensk­ägda läkemedels­företaget. Kåvepenin var precis rätt och tillräckligt för att ta kål på min öron­inflammation …

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.