Midsommar­kransens egen flyg­fabrik
VISA BILDTEXT
Att bygga flygplan under förra seklets början krävde stor hantverksskicklighet. Det mesta gjordes för hand. Här ses några av Nordiska Aviatik AB:s flygplansbyggare. Foto: Svensk Flyghistorisk Förening.

FÖRETAGEN AV: Lennart Berns 2023-03-13

Midsommar­kransens egen flyg­fabrik

Redan för hundra år sedan fanns i Sverige en omfattande och livs­kraftig flyg­industri. En av flyg­fabrikerna, Nordiska Aviatik AB, låg i Midsommar­kransen i södra Stockholm.

En variant av artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2019 nr 4.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Vid krigsutbrottet den 1 augusti 1914 hade den tyske flygaren Wieland oturen att befinna sig i Sverige med sin splitter­nya och moderna flyg­maskin av typen Albatros B.II. Han var på väg till St. Petersburg för en demonstration av planet när han den 26 juli mellan­landade på Ladugårds­gärde i Stockholm.

Motorproblem sinkade honom att flyga vidare, och i den vevan bröt kriget ut. Svenska staten beslagtog flyg­planet och lät helt frankt kopiera det för det spirande svenska militär­flyget. Tillverkningen kom att äga rum i flera fabriker, som Arméns flyg­väsendes egna verkstäder, Södertelge Werkstäders Aviatik­avdelning och Nordiska Aviatik AB (NAB) i Midsommar­kransen.

Nordiska Aviatik AB hade sitt säte i Midsommarkransen i södra Stockholm, och var en av de stockholmska flygindustrierna under förra seklets början. Foto: Svensk Flyghistorisk Förening.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

EN UTHÅLLIG ALBATROSS
Albatros B.II konstruerades av den senare kände tyske flyg­plans­konstruktören Ernst Heinkel, som under andra världs­kriget skulle utmärka sig för en rad olika och fram­gångs­rika flyg­plans­typer, bland annat det första fungerande jet­flygplanet. Albatros var ett spanings- och skol­flygplan, ett av de första i världen med dubbel­kommando, vilket innebar att lärare och elev hade samman­kopplade styrorgan.

Fabriken var en tidigare textil­fabrik för herrkläder. Nu skapades rit­kontor och målar­verkstad på ovan­våningen, till­verkning av vingar, kropp och propellrar på mellan­våningen och slut­montering i botten­planet.

Flyg­utbildningen blev genom den så mycket effektivare. Motorn var en 110 hkr Scania-Vabis­kopia av tyska Mercedes D.1. Albatros skulle komma att göra lång tjänst i Sverige. Vid Flygvapnets bildande 1926 fanns typen fortfarande kvar och fick beteckningen Sk 1, Skol­flygplan nummer 1.

Nordiska Aviatik AB grundades 1916 av Carl Cederström eller flyg­baronen som han också kallades och Lars Fjällbäck efter att dessa lämnat Södertelge Werkstäder. Fabriken var en tidigare textil­fabrik för herrkläder. Nu skapades rit­kontor och målar­verkstad på ovan­våningen, till­verkning av vingar, kropp och propellrar på mellan­våningen och slut­montering i botten­planet.

Läs också: Lärkan smugglades över sundet

Tillverkningen av Albatros-flygplanen ägde rum rent hant­verks­mässigt. Nio flygplan av typen hann tillverkas innan fabriken upphörde 1918, efter att Carl Cederström omkommit i ett flyg­haveri över Ålands Hav under en leverans­flygning till Finland. Av de nio flygplanen kom fem att levereras till Flyg­kompaniet på Malmen, som lydde under Armén, två till Finlands krigsmakt och två till fabrikens egen flyg­skola i Furusund. Vid den här tiden var det för övrigt vanligt att flyg­plans­tillverkare även förpliktade sig att utbilda piloter till de flygplan man sålde.

Flygplanstypen Albatros var en av de första med dubbelkommando, så att både lärare och elev hade egna uppsättningar av styrorgan. Fotot är från tiden kring första världskriget och kommer från Svensk Flyghistorisk Förening.

FLYGPLANET BLEV VINDMASKIN
Ett av de två “civila” flyg­planen såldes senare till flyg­pionjären Albin Ahrenberg och döptes till Bolivar. Planet kom till allmän kännedom genom honom. Vid ett smärre haveri med Bolivar förstördes vingarna.

Läs också: Saab – från tunnan till Nya Gripen

För reparationen ut­nyttjades vingarna från den andra “civila” Albatrosen, av vilken det senare bara återstod flyg­kropp och motor. I det skicket köptes flyg­planet av Svensk Film­industri (i dag SF Studios) i Råsunda för att användas som “vindmaskin” under stum­films­epoken.

Med dess hjälp kunde man framkalla både rusk­regn och snö­storm under film­inspelningarna. Det är inte osannolikt att Greta Garbo och andra av dåtidens stora stjärnor fick kämpa framför den rytande flyg­plan­smotorn. När ljud­filmen gjorde sitt intåg i slutet av 1920-talet förpassades Albatrosen till ett vinds­utrymme i Solna.

När den vindmaskin som var allt som återstod av flygplanet Albatros återfanns i ett förråd i Solna var den i bedrövligt skick. Duktiga renoverare såg dock att det skulle gå att återskapa flygplanet till ursprungligt skick. Foto: Arlanda Flygsamlingar.

ARLANDAS BÄST BEVARADE HEMLIGHET
I ömkligt skick återfanns flyg­planet flera år senare av några flyg­historiker som transporterade det till Flyg­vapen­museum på Malmen utanför Linköping. Där tog man bland annat vara på motorn som nu sitter i museets utställda Albatros. Efter en tid flyttades kroppen till det som ibland brukar kallas Arlandas bäst bevarade hemlighet, de flyg­museala samlingarna i en plåt­byggnad inte långt från Radisson Blu Hotell Arlanda.

Där finns ett 40-tal flygplan bevarade, bland dem CarlAdam Nycops och Expressens Lockheed Lodestar som användes för tidnings­distribution ut i landet. Där finns också uppfinnaren Håkan Lans flygplan med vilket han provade ut sitt numera världs­kända GPS-baserade navigations­system för flyg och sjöfart, samt världens största enmotoriga propeller­flygplan, Douglas Skyraider, som i Sverige flögs av Birgit Thüring –Sveriges första kvinnliga flyg­kapten.

Arbetet med flyg­planet äger rum helt på ideell basis, och bland annat Riks­antikvarie­ämbetet och Svensk Flyg­historisk Förening har bidragit ekonomiskt.

EN ÅTERUPPSTÅNDEN ALBATROS
I Arlanda Flygsamlingar är volontärer i dag i full färd med att åter­skapa Albatros­planet som det en gång var. Tack vare bevarade ritningar, byggs nya vingar. Vissa del­komponenter, som bränsle­tanken i mässing, har ny­tillverkats.

Läs också: Det mest skandinaviska av bolag

Stjärtpartiet har försetts med ny klädsel, ett arbete som krävt tusentals nål­stygn. Att anskaffa en original­motor står högt på prioriterings­listan. Arbetet med flyg­planet äger rum helt på ideell basis, och bland annat Riks­antikvarie­ämbetet och Svensk Flyg­historisk Förening har bidragit ekonomiskt. Arbetet med det enda sparade flyg­planet från Midsommar­kransens flyg­fabrik kan följas av intresserade på webben.

ARLANDA FLYGSAMLINGAR FLYTTAR
Under 2022 har markägaren Swedavia aviseat att Arlanda flygsamlingar skall vara utrymda senast 2023 för att ge plats för annan verksamhet. Sveriges Maritima och Transport­historiska Museer (SMTM) kommer att flytta samlingar till nya lokaler, vilket innebär att samlingen inte längre kommer att vara till­gänglig för allmänheten. Arbetet med flytten och arbetet med samlingarna kan följas på webbplatsen arlandaflygsamlingar.se.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!