Ibland dyker spännande näringslivshistoria upp när man minst anar det. Just nu är det Hjärt-lungfonden som i en stor annonskampanj låter Arne Hegefors hålla upp en pacemaker och ber läsaren om identifikation och ekonomiskt stöd till forskningen (bild ovan). Han påpekar att “pacemakern är en klassiker, uppfunnen i Sverige för länge sedan. Den har räddat livet på tusentals människor genom åren.” Och han har så rätt.

Odiskutabelt hör den inopererbara pacemakern till de viktigaste medicintekniska innovationerna inom kardiologin. Och många människor har fått helt nya liv tack vare den. Från starten till slutet hann tillverkningen få en drygt 50-årig svensk historia. I samband med att St Jude Medical, 2012 flyttade produktutveckling och produktion till USA respektive Malaysia, fick CfN i uppdrag att säkerställa ett omfattande historiskt material. Numera finns det glädjande nog bevarat för framtida forskning i arkivet hos oss i Bromma.

Pacemakern konstruerades ursprungligen av läkaren/ingenjören Rune Elmqvist och 1958 satte hjärtläkaren Åke Senning, in den första som stöd för patienten Arne K W Larssons hjärta. Den epokgörande operationen genomfördes på Karolinska sjukhuset. Utgången var synnerligen oviss men Larsson var så illa däran att han inte såg något alternativ och var därför beredd att ta risken. Den första pacemakern var relativt “primitiv”, fungerade bara en kort tid och fick snart bytas ut. Nya versioner utvecklades successivt vilket gjorde att Larsson överlevde både uppfinnare och kirurg. Innan han avled 2001, vid 86 års ålder, hade hans hjärta fått hjälp av 26 olika pacemakrar.

Rune Elmqvist uppfinning blev en stor framgång och har i serietillverkade versioner sålts i stora volymer i all världens hörn. Tekniken kommersialiserades först av Elema-Schönander där Elmqvist var utvecklingschef. Så småningom köpte Siemens upp bolaget och bildade Siemens-Elema som 1994 sålde verksamheten till amerikanska Pacesetter som i sin tur köptes upp av St Jude Medical. Tekniken har fortlöpande förfinats och nya mindre batterier och sofistikerad elektronik har förbättrat apparatens kapacitet och verkningsförmåga. Pacemakern har blivit något av en medicinteknisk stapelvara och idag är implantation av sådana ett rutiningrepp. Operationen tar vanligen omkring en timme och utförs med lokalbedövning.

Arne Hegefors har helt rätt när han hävdar att forskningen räddar liv. Men det behövs oftast också entreprenörer och en affärsverksamhet för att resultaten ska utvecklas till produkter som når fram.