Under ledning av Tuulikki Koivunen Bylund, biskop emerita i Svenska Kyrkan och Ann-Sofie Ohlander, professor emerita vid Örebro Universitet berättar gör man i Kvinnorna före dig tre nedslag i historien som belyser kvinnorna i det svenska samhället; vikingatiden, 1500-talets yrkesliv och den akademiska världen mot slutet av 1800-talet.

Kvinnornas roll och makt genom historien har gått upp och ner – men det som har varit det stående inslaget är att det är män som skrivit historien I programmet berättar forskare som Ann-Sofie Gräslund, professor i arkeologi vid Uppsala Universitet om vikingakvinnornas framstående ställning i samhället.

Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala Universitet har genom rättegångsprotokoll undersökt hur kvinnor spenderade sin tid från 1500 fram till 1750. Resultatet visar bland annat att påståendet att den svenska arbetsmarknaden vid den här tiden var starkt uppdelat mellan könen är felaktig. Män och kvinnor fanns ofta på samma arbetsplats med få skillnader i uppgifter och med en liknande mångsysslande profil. Den militära sektorn var den enda helt manliga.

Vid mitten av 1800-talet genomförs flera store reformer kring kvinnors rätt till självständighet utbildning. År 1870 får kvinnor rätt till höger utbildning vid universitet och högskolor. Dock har de fortfarande inte rätt till vissa statliga tjänster som krävde en än högre utbildningsgrad. Elsa Trolle Önnefors, docent i rättshistoria vid Lunds Universitet, skriver på en bok om de första kvinnliga juristerna och den miljö i vilken de verkade; en konservativ och manlig. Den allra första kvinnliga juridikstudenterna vid Uppsala Universitet var Elsa Eschelsson, 21 år gammal. År 1897 blev hon den första kvinnan att doktorera i juridik och år 1904 var hon med att starta Akademiskt bildade kvinnors förening där hon arbetade för kvinnors ökade rättighet till offentliga ämbeten. Hon blir sedan docent i civilrätt och undervisar – trots stort motstånd på universitet.

Den högre utbildningen för kvinnor vid den här tiden var dock starkt kopplad till de högre klasserna som var de som hade råd med utbildningen. Anna Pettersson var anställd vid Rådhusrätten i Uppsala, hon studerade aldrig juridik men fick en stor kunskap och erfarenhet via sitt arbete. Hon kom i kontakt med Eschelsson som stöttade henne i att 1904 grunda Kvinnliga juristbyrån i Stockholm. Att göra detta som kvinna utan en juridisk examen var helt otänkbart vi den här tiden. Kvinnliga juristbyrån fick dock ett bra rykte och man hjälpte endast kvinnor.

Eva Andén var yngre än Pettersson och Echelsson men studerade även hon juridik vid Uppsala Universitet. Hon undervisades av Echelsson fram till dennas död 1911 och valde efter det att fortsätta i hennes fotspår. Familjerätt blev Andéns område – där hon ville arbeta för kvinnor och barns rättigheter.  Eva Andén blev advokat och 1915 tar hon över kvinnliga juristbyrån och 1918 blev hon den första kvinnan att antas i Advokatsamfundet. Andén var även aktiv i rösträttsrörelsen och blev den första kvinnan att tala i Riksdagen.

Med i programmet medverkar även Lina Thomsgård som berättar om sin bok En annan historia där 51 skribenter fått välja en kvinna ur historien att berätta om i ett steg att förändra den mansdominerade historieskrivningen.

Se även de andra delarna i UR:s serie Nationen bland annat om den undangömda transhistorien, Nationalstaten, Skitåret 1917 och Rätten att leva som annorlunda

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.