Idag diskuteras sex timmars arbetsdag flitigt. I en ny avhandling från Uppsala universitet görs en ekonomiskhistorisk analys av hur diskussionen kring arbetstidsförkortning har gått under 1900-talet.
FÖRETAGEN AV: Bodil Hasselgren 2016-08-17
Ett välfärdsstatligt dilemma
DELA
I avhandlingen Ett välfärdsstatligt dilemma har Linn Spross undersökt hur staten har sett på arbetstidsförkortningar under 1900-talet. Hon har granskat alla statliga utredningar under åren 1919-2002.
– Jag har tittat på hur den har formulerats som en fråga. Det som är intressant är att det är en fråga som har rört på sig. Den har betytt många olika saker. Diskussionen om vad arbetstidsförkortning kostar och vem den är bra för har sett väldigt olika ut under olika perioder, säger Linn Spross, fil.dr i ekonomisk historia vid Uppsala universitet till nättidningen Svensk historia.
Arbetstidsfrågan handlade till mitten av 1950-talet om det statliga ansvaret att skydda arbetarna från att bli utnyttjade sågs som en investering som kunde höja produktiviteten. Den kom sedan att formuleras som en fråga om ett konsumtionsval som arbetaren kunde göra. Mot slutet av 1900-talet kom flexibilitet att värderas högre än arbetstidsförkortning och reformen dödförklarades. Som titeln antyder har den oavsett vilken form den fått inneburit ett dilemma för välfärdsstaten:
– Fritiden har varit en del av välfärden, någonting som en stat bör ge sina medborgare för att ge dem tid som är annorlunda och frånkopplad arbetstiden. Men fritid har också varit ett hot mot arbetstiden och därmed ett hot mot välfärden: Om vi är mer lediga, hur ska vi då få ihop pengarna som samhället behöver? säger Linn Spross.