Romanen tar sin början på ångbåten Frej där glasmästardottern Sara Videbeck möter sergeanten Albert och de blir förälskade i varandra. Sara har bestämda, och för tiden radikala åsikter. Hon vill ha vad vi i dag skulle kalla en “samborelation” med delad ekonomi. En otänkbarhet på sin tid där. Men Sara vägrar giftermål eftersom det gifta kvinnor under den här tiden blev omyndigförklarade. Anledningen är enkel: hon vill starta ett eget företag som glasmästare men dåtidens skråväsende – ett organisationssystem med vissa privilegier för borgare som var verksamma hantverkare – gör det omöjligt. Inom skråväsendet kunde ett yrke enbart ärvas – och enbart ärvas från far till son. I boken kritiserar Sara även kyrkan och rådande normer kring kvinnor och relationer. Vid slutet av sin resa frågar Sara Går allt detta an, Albert? och får då svaret: Det går an. 

Läs mer om “Det går an” och dess inverkan på kvinnors företagsamhet på skolsajten Företagskällan!

Boken, som från början hette Det går an: Hvarför reser du? men som senare fick ändelsen En tafla ur livet från författaren till Törnrosensbok, blev omgående kritiserad för att ge en felaktig bild av kvinnors situation och framtid. Man menade att kvinnor redan hade de rättigheter som de behövde och att äktenskapet var en helig institution och en grund för samhället. En stor mängd följdskrifter som kritiserade och parodierade Det går an gavs ut, så många att det till och med fick en egen genre: “Det går an-litteratur”.

Almqvist förlorade sitt jobb som rektor och blev brännmärkt av offentligheten. Den akademiska och teologiska karriär som han sett framför sig blev efter Det går an en omöjlighet och 1851 lämnar han Sverige för USA.

1846 avskaffas skråväsendet vilket gjorde det möjligt för även gifta och ogifta kvinnor att utöva ett hantverk för försäljning. C.J.L. Almqvist roman ses än idag som ett liberalt angrepp på systemet, ett system som han till viss del var delaktig i att få på fall.

Läs mer om kvinnors företagande på BizStories