Tretorn, ett namn synonymt med högkvalitativa gummistövlar, sneakers och tennisbollar, har en lång och rik historia som sträcker sig tillbaka till 1891. Företaget grundades i Helsingborg och har sedan dess utvecklats från en liten gummifabrik till ett globalt erkänt varumärke.
En variant av artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2025 #1.
Blöta och leriga skor var länge ett ständigt problem för bönder i länder med rått och fuktigt klimat. Deras skor var ofta tillverkade av läder och trä som snabbt blev genomvåta i snö, regn och rusk. Men introduktionen av ett nytt material skulle komma att förändra allting – gummit.
Ursprungsbefolkningen i Amazonas hade i tusentals år använt sig av den sega saften från kautschukträdet för att vattentäta kläder och kärl, men det var den franske upptäcktsresanden Charles Marie de La Condamine som introducerade materialet i Europa på 1730-talet.
Läs också: Mångs Einars paraplyer lever ännu
Gummiindustrin utvecklades sedan i rasande fart, och flera viktiga upptäckter gjorde att nya spännande produkter kunde se dagens ljus. Men materialet var svårhanterligt. Det smälte lätt, och i kyla blev det skört och sprack.
Amerikanen Charles Goodyear lyckades 1839 att framställa ett gummi som varken smälte eller sprack, genom att blanda naturgummi med svavel. Processen, som kallas vulkanisering, möjliggjorde nya användningsområden för gummit och snart dök allsköns gummiprodukter upp på marknaden. De första gummiprodukterna i skoväg var galoscher, ett slags överdrag som man bär utanpå sina vanliga skor. Galoschen, som var helt vattentät, var helgjuten och mjuk och elastisk utan att tappa formen.
Behovet av galoscher var stort och efterfrågan enorm. Det var som ett mirakel att kunna komma hem torrskodd efter en lång dag på en lerig åker. I Sverige hade man ingen egen tillverkning av galoscher utan importerade varorna, främst från Ryssland. Men idén om att Sverige också skulle kunna tillverka de eftertraktade skodonen grodde hos ingenjören Johan Dunker i Helsingborg.
HELSINGBORGS GUMMIFABRIKS AB
Sverige, som under den här tiden genomgick en förändring från bondesamhälle till industrination, storsatsade på inhemsk tillverkning och export. Industrin i Helsingborg blomstrade och människor strömmade till för att söka arbete på fabrikerna.
Tillsammans med några av stadens ledande industrimän sammankallade Johan Dunker 1890 till ett möte där idén om en gummifabrik skulle diskuteras. Mötet resulterade i att Helsingborgs Gummifabriks AB bildades i januari 1891. Det främsta syftet med det nystartade företaget var att tillverka galoscher, men även andra gummiartiklar.
En fabriksbyggnad i tre våningar uppfördes och ett femtiotal personer anställdes. Fabriken kallades Tretorn, och 1912 registrerades varumärket med samma namn. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort att tillverka galoscher.
Den första tiden kantades av tekniska problem. Johan Dunker skickade därför sin son Henry Dunker till Ryssland på studiebesök. Det visade sig att ryssarna inte var intresserade av att dela med sig av sina kunskaper. Men under en resa till Lettland blev han bekant med kemisten Julius von Gerkan. Henry Dunker lyckades övertala von Gerkan att flytta till Helsingborg för att hjälpa till med utvecklingen av Tretorns produkter.
På bara några år hade Tretorn kommit upp i en produktion på över 1 miljon galoscher och började exportera varorna utomlands.
Under von Gerkans tekniska ledning steg kvaliteten på fabriken och snart blev galoscherna från Helsingborgsfabriken vida kända för att hålla samma klass som de importerade. På bara några år hade Tretorn kommit upp i en produktion på över 1 miljon galoscher och började exportera varorna utomlands.
Sortimentet utökades med nya produkter som gummibollar, badmössor och handskar. 1905 förvärvade företaget en gummifabrik i Trelleborg där man förlade tillverkningen av andra gummiprodukter, så som cykeldäck, slangar och regnkläder.
GUMMISTÖVLAR, OMBILDNING OCH MODE
1903 skapade Tretorn sin egen variant av gummistöveln, efter amerikanska och brittiska förebilder, men det skulle dröja ett par decennier innan den slog igenom. Tack vare en marknadsföringskampanj som inte bara riktade sig till bönder utan också till friluftsintresserade människor, seglade gummistöveln snabbt om galoscherna i popularitet i Sverige under 1930-talet.
Under samma årtionde ombildades koncernen och bytte namn till AB Tretorn. Men så bröt andra världskriget ut och importen av rågummi minskade drastiskt. För att spara in på material designade man om produkterna. Skafthöjderna minskades ned, gummit blev tunnare och vissa stövlar fick träbottnar.
För att kunna hålla tillverkningen i gång började man återanvända gummi. När kriget äntligen tog slut gick Tretorn in i en ny era och produktionen ökade kraftigt. Syntetgummit gjorde sitt intåg och skapade nya möjligheter vilket ledde till att produktsortimentet utökades. Ekonomin återhämtade sig och människor började återigen handla. Men vad har Tretorn betytt för den svenska modeidentiteten?
– Tretorn har varit mer »lågmält« än en del andra modemärken när det kommer till dem som brukar lyftas fram som en del av det »svenska modeundret«, säger Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.
Samtidigt är det ett märke som funnits med länge och som har haft toppar i sin trendighet.
– Samarbeten har varit en del av Tretorns framgångsrecept och har sammanfallit med deras glansdagar. Under 1960-talet samarbetade märket med Katja of Sweden, en av Sveriges då mest betydande designers. Under 1970-talet var kungen modell för Tretorn och lite senare samarbetade Tretorn med ABBA och lanserade träskor. På 2000-talet inleddes samarbeten med Acne och Comme des Garçons, berättar Emma Severinsson.
Gummifabriken i Helsingborg, som i folkmun kallades Galoschan, hade som mest 3 000 anställda. Men under 1960-talet sjönk lönsamheten. Konkurrensen från utländska producenter i låglöneländer började märkas på den svenska marknaden och Tretorn förlorade sin ledande position.
Läs också: Perstorp introducerade plasten
Under 1970-talet blev det ännu mörkare för företaget. Gummifabriken i Helsingborg, som 1979 hade 600 anställda, lades ned och en industriepok var till ända. Gummistöveltillverkningen fortsatte dock under annan regi, likaså tennisbollen som kommit att bli en annan av Tretorns stora succéer.
ARVET EFTER FAMILJEN DUNKER OCH TRETORN I DAG
Henry Dunker, som övertog fabriken från sin far 1894, var kvar i ledningen av företaget fram till sin död 1962. Han var mycket mån om sina anställda, bland annat startade han ett av världens första privata daghem, då de flesta av Tretorns anställda var kvinnor med barn.
Han såg också till att de anställda hade tillgång till fri läkarvård och andra förmåner, som subventionerad medicin. I Helsingborg märks fortfarande spåren efter Tretorns storhet. När Henry Dunker avled var han en av Sveriges rikaste män, och eftersom han och hustrun Gerda inte hade några barn testamenterade paret sina pengar till en fond som skulle delas ut till projekt som skulle göra vardagen bättre för de boende i Helsingborg.
Henry och Gerda Dunkers stiftelse har också finansierat flera byggnader i staden, som till exempel Dunkers kulturhus. Tretorn har sedan 1980-talet bytt ägare ett flertal gånger och är i dag en del av WeSports Scandinavia AB.
– Att arbeta med ett varumärke som Tretorn, med över 130 år av historia, är både en ära och ett stort ansvar. Tretorn är inte bara ett varumärke, det är en del av den skandinaviska livsstilen och kulturarvet, säger Vasko Markovski, vd för Tretorn Sweden.
Märket har stort fokus på hållbarhet, men ingen produktion sker i Sverige.
– Vårt designarv är en central del av vår identitet och genomsyrar allt vi gör. När vi utvecklar nya produkter börjar vi ofta med att titta tillbaka på våra arkiv för att hämta inspiration. Men för oss handlar det inte bara om att återskapa gamla klassiker, utan om att uppdatera dem för att möta dagens behov. Vi strävar efter att kombinera vårt historiska arv med modern teknologi i både materialval, 3D-teknik och hållbara lösningar.
SÅ HUR SER FRAMTIDENS VISION UT FÖR TRETORN?
– Framtiden för Tretorn handlar om att fortsätta vår resa mot hållbarhet och innovation. Vi vill inte bara vara en del av dagens mode, utan också bidra till en mer hållbar framtid. Vi fokuserar på att utveckla produkter som har en lång livslängd och som är tillverkade med så liten miljöpåverkan som möjligt. Vi tror att vår starka förankring i vårt arv, kombinerat med en framåtblickande inställning, kommer att leda Tretorn in i en framgångsrik framtid, säger Vasko Markovski.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
Den sportintresserade familjen Dunker var särskilt roade av tennis, den nya innesporten som tog västvärldens övre samhällsskikt med storm.
Eftersom det fanns en växande efterfrågan på högkvalitativa sportskor och bollar bestämde man sig på Tretorn för att ge sig in i sportbranschen. Redan år 1900 tillverkade man en sneaker, det vill säga en tygsko med gummisula, som skulle användas till att spela tennis i.
Två år senare tillverkade Tretorn sin första tennisboll, och precis som med sneakern blev den mycket populär. En av de mest banbrytande innovationerna som Tretorn bidragit med till tennisvärlden är den trycklösa tennisbollen. Bollen, som inte är beroende av lufttryck för sin studs, har i stället en speciell gummikonstruktion och en skumkärna, vilket gör dem betydligt mer hållbara.
Än i dag är Tretorn ett respekterat namn inom tennisen. Bollarna, som har genomgått många förändringar och förbättringar under åren, har behållit sitt rykte som pålitliga och hållbara, vilket har gjort dem till ett populärt val bland spelare över hela världen.
