HSB i innovationernas tidevarv

Frågor som dessa stod tidigt i centrum för HSB, och en av dess grundare, Sven Wallander, visste besked när det gällde flera av frågorna.

En innovation står per definition för något nytt. Sopnedkastet med till­hörande sop­för­brännings­anordning har ofta till­skrivits Sven Wallander – i sin själv­bio­grafiska Mitt liv med HSB – säger han sig vara dess up­pfinnare.

Inspirationen, säger andra källor, ska han ha fått genom en studie­resa till USA under tidigt 1920-tal. Så småningom fick Wallander också patent på sop­ned­kastet. Detta patent skänkte han under 1930-talet till HSB, och in­komsterna från det hjälpte bland annat till att finansiera HSBs lek­stuge­verksamhet.

Sopnedkastet med till­hörande sop­för­brännings­anordning har ofta till­skrivits Sven Wallander – i sin själv­bio­grafiska Mitt liv med HSB – säger han sig vara dess up­pfinnare.

MISSTRO MOT SOPNEDKASTET
Från början fanns en skepsis bland myndigheterna mot Wallanders sopnedkast. Hälso­vårds­nämnden mötte med mot­stånd och ville inte ge tillstånd till installering av sop­nedkast. Av Wallanders själv­biografi framgår att det snarast var personliga skäl som låg bakom.

Den professor som en gång underkänt Wallander i en tentamen avslog genast Wallanders ansökan om att på prov använda sop­ned­kast i husen. Detta parerade Wallander med att säga att det visser­ligen må vara förbjudet att använda sopned­kasten, men det kunde knappast vara förbjudet att bygga dem. Successivt visade sig Wallander också få rätt; under 1930-talet blev det specifika HSB-­sop­ned­kastet standard i HSB-­husen.

Det moderna sop­nedkastet hade flera fördelar. Inte minst fri­gjorde det utrymme på gårdarna, som nu kunde öppnas för planteringar och lek­utrymmen för barn. Den odör av gamla sopor som måste ha präglat en äldre tids gårdar kunde på sikt också ge vika för friskare luft.

Idag rimmar det en gång så moderna sopned­kastet mindre väl med idéer om miljö­arbete och käll­sortering. Många av sop­ned­kasten har nu satts igen.

DEN VITA SPISEN
Sop­ned­kastet är bara en av de innovationer som bär HSB:s namn. Arbete för matt­pisknings­anordningar och färdig­lackerade köks­snickerier är ytter­ligare produkter som HSB varit med om att förfina. Det folk­hem vars gränser drogs upp under det sena 1920-talet hade behov av just det slags nytänkande och innovations­lusta som tidigt kom att prägla HSB.

I vissa avseenden kan man därför säga att HSB:s historia i mycket är en del av folk­hemmets historia. Och frågan om den svarta spisen? Eller, som Sven Wallander skriver i sin bok Mitt liv med HSB, varför ska en spis egentligen vara svart? Det behövde den alls, i Tyskland fanns vita emaljerade gasspisar. Snart nog fanns de också i HSB:s lägen­heter.