Han var andra barnet i en syskon­skara på fyra till Karl Erik och Maria Hasselblad. Victor, som fick smek­namnet Vicke, var tidigt mycket intresserad av naturen och i synner­het av fåglar vilket han och hans äldre bror Stig ägnade sig mycket åt.

Victor hade tillgång till både kameror och film i och med att hans far bland annat var general­agent för Eastman Kodak Company i Sverige. Victor blev en av sin tids bästa fågel­fotografer och deltog i utställningar och skrev illustrerade artiklar i olika fack­tid­skrifter. Han studerade vid Högre latin­läroverket i Göteborg under åren 1920–1925 och fick högsta betyg i biologi med botanik.

Victor Hasselblad kom ut i världen tidigt. I 20-årsåldern praktiserade han bland annat vid Kodak–Pathé i Paris, Rochester, New York, Zeiss Ikon i Tyskland och på Kodak i New York.

Under dessa hårda men lärorika år lärde han sig språk och fick många kontakter. För att för­sörja sig arbetade han i olika foto­butiker. Hemma i Sverige igen fick han 1925 anställning på Hasselblads fotografi AB i Göteborg.

Victor som ung med kamera (Graflex), 1920-tal. Bild från Erna och Victor Hasselblads stiftelse.

LÄMNADE FAMILJEFÖRETAGET…
I Seglora Kyrka på Skansen i Stockholm gifte sig Victor Hassel­blad och Erna Nath­horst 1934. Året därpå publicerades hans bok, Flytt­fågelstråk, på Bonniers bok­förlag. Victor lämnade familje­företaget F.W. Hasselblad & Co, grundat av hans farfars far 1841, och startade 1937 foto­butiken Victor Foto.

Tillsammans drev Erna och Victor företaget med fram­kallning av film, kopiering och förstoring. Affärerna var till en början inte lysande, men företaget sköttes väl och utvecklades positivt vilket med­förde att Victor successivt kunde anställa duktiga med­arbetare.

Läs också: Nannas bildvärld

Tidigt fick Victor Hasselblad rykte om sig att vara en kunnig kamera­man. Hösten 1939 kontaktades han av det svenska flyg­vapnet som undrade om han kunde tillverka en likadan spanings­kamera som Flygvapnet hade funnit i ett nedskjutet tyskt spanings­plan. Victor svarade: ”Nej, det kan jag inte, men däremot kan jag tillverka en som är bättre.”

Han fick uppdraget och efter ett år var två prov­kameror levererade till en kostnad av 11 090 kronor. Flera modeller konstruerades, och när kriget var slut hade han startat kamera­tillverknings­företaget, Victor Hasselblad AB med så småningom ett 40-tal anställda.

…FÖR ATT SEDAN RÄDDA DET
I samband med en lunch efter det att Victor Hassel­blads far hade gott bort 1942, fick Victor veta att familje­företaget var på väg att säljas till ett konsortium, vilket kom som en överraskning för honom.

Han hade endast någon timme på sig att skaffa fram de två miljoner kronor som han behövde för att köpa familje­företaget. Genom en serie snabba kontakter fick han med redar­familjen Broströms hjälp det kapital som behövdes för att rädda familje­företaget.

Ett par minuter innan banken stängde kunde han promenera förbi ”näsorna på de herrar som hade tänkt ta över F.W. Hasselblad & Co.” Företaget var då ett av landets största inom textil­grossist­handel, glas och porslin och foto­artiklar inklusive Kodaks produkter. Inom företaget fanns även en avdelning för radio och grammofon, samt en kartong­fabrik.

Under flera år hade Victor Hasselblad haft en dröm om att konstruera världens första enögda spegel­reflex­kamera för mellan­format med utbyt­bara objektiv, film­kasetter och sökare av högsta kvalité för civilt bruk.

Yrkes­fotografer från hela världen stod i kö för att köpa det nya och revolutionerande Hassel­blads­systemet som kanske är en av världens mest lyckade produkt­serier.

Tillsammans med sina duktiga tekniker och industri­designern Sixten Sason kunde Victor Hasselblad 1948 i New York introducera den första Hassel­blads­kameran, vilken mottogs som en foto­teknisk sensation.

Yrkes­fotografer från hela världen stod i kö för att köpa det nya och revolutionerande Hassel­blads­systemet som kanske är en av världens mest lyckade produkt­serier. Sedan dess har kameran utvecklats i många steg fram till dagens digitala kameror.

BLEV NASAS VAL
De bilder som togs i samband med de första amerikanska rymd­resorna var av dålig kvalité. Astronauten Walter Schirra var en intresserad amatör­fotograf och kände till Hassel­blads­kameran och föreslog att den skulle provas i samband med kommande rymd­färder.

Kameran anpassades till de förut­sättningar som då gällde, och 1962 provades den under de sex varv som Mercury-­kapseln for runt jorden. När man fick se bilderna var saken klar.

Läs också: L.O. Smith – affärsman och geni

Hassel­bladkameran blev NASA:s val av still­bilds­kamera i fram­tiden. Ett intensivt utvecklings­arbete vidtog för att konstruera en special­kamera anpassad för rymd­färder.

Ett totalt genom­brott för Hassel­blad­kameran var när astronauterna Niel Armstrong och Edwin Aldrin blev de första människorna på månen den 20 juli 1969. De bilder som de då tog över­svämmade världen. Både kameran och mannen bakom kameran blev världs­berömda.

Som person utstrålade Victor Hassel­blad pondus och ett intryck av att vara gammal­dags. Med tiden blev han en fram­gångs­rik affärs­man som världs­vant rörde sig i de fina salongerna. I hemmet på Råö utanför Kungs­backa, som ansågs vara ett av Göteborgs vackraste, kombinerades klassiska möbler med konst­verk av Picasso och Giacometti. Festerna var många och stor­slagna.

Gäster hos paret Hasselblad var, förutom kungen, bland annat opera­sångerskan Birgit Nilsson, Ernas kusin Povel Ramel, amerikanska astronauter och ambassadörer.

Victor Hasselbad med amerikanska fotografen Irving Penn och dennes svenska hustru Lisa Fonssagrives-Penn, 1957. Bild från Victor Hasselblad AB.

FOTOGRAFINS NOBELPRIS
När Victor Hasselblad dog i cancer 1978 hade han en deklarerad förmögen­het på 36 miljoner kronor. Erna dog 1983. Äkten­skapet var barn­löst. Enligt testamentet grundades 1979 Erna och Victor Hasselblads Stiftelse som delar ut ett årligt pris till någon som utfört en ”fram­stående fotografisk gärning.”

Priset har fram till 2009 bestått av fem­hundra­tusen kronor men utökades 2010, i samband med 30-årsjubileet, till en miljon kronor. Utöver priset ingår även diplom, guld­medalj och separat­utställning på Hassel­blad Center i Göteborg. Den förste att erhålla priset var fotografen Lennart Nilsson, som fick det för sina mikro­skopbilder av människans inre.

Hassel­bladpriset räknas i dag som fotografins Nobelpris. Victor Hasselblad blev heller inte lott­lös. För att nämna några utmärkelser som han fick under sin levnad: Kommendör av första klass av Vasa­orden 1967, Teknologie heders­doktor vid Chalmers tekniska högskola 1968, samt US Camera Award 1966.

Läs också: Ett ondskefullt geni

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.