Många känner kanske till att Wilhelmina Skogh var vd för Grand Hôtel i början av 1900-talet. Men det finns mycket mer att berätta om denna föregångare inom hotell- och restaurangbranschen.
Ingela Östlund har lång erfarenhet som journalist. Efter drygt 25 år inom public service arbetar hon i dag som frilansjournalist och författare. Hon har under många år intresserat sig för hotell- och restaurangentreprenören Wilhelmina Skogh, och nu ska hennes research äntligen bli en bok.
– Jag vill berätta om en märklig och ovanligt kraftfull kvinna som förverkligade sina drömmar i en tid då varken konventioner, kön eller klass egentligen tillät det, säger Ingela Östlund.
Wilhelmina Skogh föddes som Wilhelmina Wahlgren på Gotland 1849. I samband med att det svenska järnvägsnätet byggdes ut i slutet av 1800-talet startade och drev hon flera restauranger och hotell i närheten av de nya stationerna. Under Stockholmsutställningen 1897 gjorde hon succé när hon byggde om bostäder längs Strandvägen till sex tillfälliga lyxhotell. Det banade väg för toppjobbet som chef för Grand Hôtel i Stockholm 1902.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
– Hon var en av Sveriges mest kända kvinnor för drygt 100 år sedan. Jag tänkte: hur kommer det sig att en så framgångsrik entreprenör i princip blivit bortglömd av allmänheten?
Ingela berättar att Wilhelmina Skoghs starkaste sida var utveckling, inte förvaltning. Det i kombination med att hon var riskbenägen ledde periodvis till ekonomiska svårigheter. Hon skapade en ny standard för hotell- och restaurangbranschen och erbjöd paketresor och upplevelseturism långt före alla andra.
– Wilhelmina såg de stora perspektiven och trenderna. Hon satte i gång saker och lyckades även genomföra mycket, säger Ingela Östlund.
Under den inledande researchen hade Ingela stor hjälp av den numera avlidne kyrkoherden Carl-Adolf Murray i Kungsgården i Gästrikland, som hade ägnat mycket tid åt att kartlägga Wilhelmina Skoghs liv.
Han inspirerade Ingela att ta arbetet vidare. Grand Hôtels arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria var sedan en självklar källa att söka vidare i. Där har Ingela bland annat kunnat ta del av styrelseprotokoll som visar vilka beslut som tagits och hur det gått till när de tagits.
Även Järnvägsmuseets arkiv i Gävle har varit viktigt i arbetet eftersom Wilhelmina Skogh under många år samarbetade med Gävle-Dala järnväg. Ingela har också besökt olika kommunarkiv där det finns handlingar om andra företag hon samarbetade med. Hon har även begärt ut domstolshandlingar där Wilhelmina finns med.
– Hon var mycket stridbar, och tvekade inte att driva stämningar till högsta instans. Ofta handlade det om att hon stämts för att ha brutit mot reglerna vid försäljning av öl och sprit på hennes järnvägsrestauranger, berättar Ingela. Utöver det mer affärsmässiga har hon även hittat material som hjälper till att teckna en bild av privatpersonen Wilhelmina.
– Jag har hittat personliga brev som hon skrev till kända personer i Sverige, till exempel författaren Selma Lagerlöf
och skulptören Carl Milles som hon var granne med på Lidingö.
Boken ges ut i samarbete med Järnvägsmuseet och har planerad utgivning under 2023. Ingela Östlund ser fram emot att dela med sig av sina efterforskningar.
– Jag vill att läsarna ska känna: vilken fantastisk kvinna! Att hon lyckades med allt detta! Hon var en fattig flicka som lyckades ta sig till den absoluta toppen i samhället. Hon var verkligen extraordinär och har betytt mycket för Sveriges hotell- och restaurangnäring.
Om Centrum för Näringslivshistorias arkiv
Arkiven på Centrum för Näringslivshistoria, som ger ut Företagshistoria och BizStories, bygger på att medlemsföretag deponerar historiskt material hos oss. Vår medlems- och forskarservice hjälper sedan företagen själva men även forskare och andra intresserade med åtkomst. Forskare och alla andra behöver ha tillstånd av deponenterna för att få ta del av materialet, och vi hjälper dem att söka tillstånd.
Utöver arkivet har vi även ett forskningsbibliotek, fyllt med företags-och näringslivshistoriska böcker. Självklart är det sökbart via Libris.
Denna webbplats använder cookies
Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.
Hantera dina cookieinställningar
Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.
Cookies för statistik
För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.