Ögonblicket: potatiskravallerna
VISA BILDTEXT
Potatiskö vid Södermannagatan 44, i dag Södermannagatan 50. Foto: Axel Malmström/Stadsmuseet i Stockholm.

UR ARKIVET AV: Susanna Lundell 2024-07-09

Ögonblicket: potatiskravallerna

Handlarna fick kämpa i jakten på varor till sina butiker i maj 1917. Människor svalt. Då gick ryktet igång. Det sades att potatis­handlaren Fredrik Karlsson på Söder­mannagatan i Stockholm hade potatis kvar på lagret.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 2 2024. 

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Under våren 1917 svalt människorna i Sverige eftersom det inte fanns till­räckligt med mat. Det berodde bland annat på att första världs­kriget pågick i Europa och att det därför var svårt att importera livs­medel. Kriget var inne på sitt tredje år och situationen blev allt mer svår.

Mjöl, kött och potatis var ransonerat. Handlarna hade det också tufft i sin jakt på varor att sälja. Året innan hade det varit missväxt då skördarna slagit fel och mycket av den inhemska produktionen exporterades till Tyskland. Butiks­ägarna kämpade för att hitta något att ställa upp på hyllorna.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

FPotatiskö vid Södermannagatan 44, i dag Södermannagatan 50. Foto: Axel Malmström/Stadsmuseet i Stockholm.

När månaden mars övergick i april var det potatis­brist på Södermalm i Stockholm. All potatis var slut och människorna led och var hungriga. Missmodet växte och den 5 maj kom ett rykte i rullning på Södermalm. Det sades att speceri­handlare Fredrik Karlsson, som hade sin butik på Södermanna­gatan, hade potatis kvar i lager. Ryktet sa att han hade lagt undan dem för att senare kunna sälja dem till stam­kunder.

Det tog inte lång stund innan ryktet nått så pass många människor att en kö ringlade lång utanför Karlssons affär, men då potatis­handlaren inte såg några stam­kunder bland de hungriga i kön, meddelade han att han inte hade någon potatis att sälja. Detta väckte oro bland de köande och ett antal kvinnor ville då få se lagret för att konstatera att där inte fanns några potatisar undan­gömda.

Handlaren gjorde som han blivit ombedd och potatisen sålde slut på ett kick, men de hungriga som köat ville inte lämna kön.

Kvinnorna fick syna lagret och hittade inget. Några poliser dök också upp på platsen och när de kom in i butiken erkände Karlsson bakom stängda dörrar att det nog ändå var så att han hade en del pärer på lager.

Ordnings­makten gjorde då klart för potatis­handlaren att han måste sälja potatisen till dem som stod i kö utanför affären. Handlaren gjorde som han blivit ombedd och potatisen sålde slut på ett kick, men de hungriga som köat ville inte lämna kön. Ryktet sa att det kanske ändå fanns mer potatis i butiken än den som sålts. Framåt kvällen hade mer än två­tusen människor samlats utanför affären.

Läs också: Mjölkskandal i Stockholm

De som köade var mest kvinnor och några av dem hade med sig barn. Ett antal yngre män anslöt också och stämningen blev allt mer hotfull.

Några tyckte att poliserna tog i för hårt mot demonstranterna och när ett antal ridande poliser anslöt för att hjälpa till att åter­ställa ordningen började några människor i kön att kasta sten mot ordnings­makten. Nitton personer häktades när kravallerna var över.

De flesta kvinnor frigavs, men några av männen som kastat sten blev dömda och fick betala böter. Potatis­kravallerna på Söder i Stockholm var ett av flera hunger­upplopp i landet samma vår.

Läs också: Storstrejken i Kiruna

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.