Handlarna fick kämpa i jakten på varor till sina butiker i maj 1917. Människor svalt. Då gick ryktet igång. Det sades att potatishandlaren Fredrik Karlsson på Södermannagatan i Stockholm hade potatis kvar på lagret.
Under våren 1917 svalt människorna i Sverige eftersom det inte fanns tillräckligt med mat. Det berodde bland annat på att första världskriget pågick i Europa och att det därför var svårt att importera livsmedel. Kriget var inne på sitt tredje år och situationen blev allt mer svår.
Mjöl, kött och potatis var ransonerat. Handlarna hade det också tufft i sin jakt på varor att sälja. Året innan hade det varit missväxt då skördarna slagit fel och mycket av den inhemska produktionen exporterades till Tyskland. Butiksägarna kämpade för att hitta något att ställa upp på hyllorna.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
När månaden mars övergick i april var det potatisbrist på Södermalm i Stockholm. All potatis var slut och människorna led och var hungriga. Missmodet växte och den 5 maj kom ett rykte i rullning på Södermalm. Det sades att specerihandlare Fredrik Karlsson, som hade sin butik på Södermannagatan, hade potatis kvar i lager. Ryktet sa att han hade lagt undan dem för att senare kunna sälja dem till stamkunder.
Det tog inte lång stund innan ryktet nått så pass många människor att en kö ringlade lång utanför Karlssons affär, men då potatishandlaren inte såg några stamkunder bland de hungriga i kön, meddelade han att han inte hade någon potatis att sälja. Detta väckte oro bland de köande och ett antal kvinnor ville då få se lagret för att konstatera att där inte fanns några potatisar undangömda.
Handlaren gjorde som han blivit ombedd och potatisen sålde slut på ett kick, men de hungriga som köat ville inte lämna kön.
Kvinnorna fick syna lagret och hittade inget. Några poliser dök också upp på platsen och när de kom in i butiken erkände Karlsson bakom stängda dörrar att det nog ändå var så att han hade en del pärer på lager.
Ordningsmakten gjorde då klart för potatishandlaren att han måste sälja potatisen till dem som stod i kö utanför affären. Handlaren gjorde som han blivit ombedd och potatisen sålde slut på ett kick, men de hungriga som köat ville inte lämna kön. Ryktet sa att det kanske ändå fanns mer potatis i butiken än den som sålts. Framåt kvällen hade mer än tvåtusen människor samlats utanför affären.
De som köade var mest kvinnor och några av dem hade med sig barn. Ett antal yngre män anslöt också och stämningen blev allt mer hotfull.
Några tyckte att poliserna tog i för hårt mot demonstranterna och när ett antal ridande poliser anslöt för att hjälpa till att återställa ordningen började några människor i kön att kasta sten mot ordningsmakten. Nitton personer häktades när kravallerna var över.
De flesta kvinnor frigavs, men några av männen som kastat sten blev dömda och fick betala böter. Potatiskravallerna på Söder i Stockholm var ett av flera hungerupplopp i landet samma vår.
Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.
Hantera dina cookieinställningar
Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.
Cookies för statistik
För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.