Trots att Sverige aldrig drogs in i världskrigen påverkades både affärsliv och kultur. Hur var det att leva som judisk företagare under 1900-talet? Det här ska en ny forskningsstudie söka svar på.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2022.
Maja Hultman är historiker, verksam vid Institution för historiska studier i Göteborg och som postdoktor vid Centrum för Europaforskning. Just nu ägnar hon sin forskning åt modern judisk historia, där hon är speciellt intresserad av livet i staden och nätverksbyggande inom den egna kulturella sfären.
I samarbete med Centrum för Näringslivshistoria, där hon även är gästforskare, tittar hon specifikt på två judiska företagarfamiljer – familjen Ettlinger, som var verksamma inom metallförädling, och familjen Hollander som bland annat bedrev handel med skinn. Dessa båda familjeföretag drev sina verksamheter med Stockholm som bas, Ettlingers under första halvan av 1900-talet och Hollanders under en stor del av samma århundrade. I dag är båda företagen nedlagda.
‒ Det är spännande stora europeiska nätverk som de här familjerna hade. De hade släkt i Tyskland, Nederländerna osv. Och det var viktigt för familjeföretaget, en enkel ingång att använda i affärskontakter, berättar Maja Hultman.
Nytt forskningssamarbete om industriarvskultur i de nordisk-baltiska länderna
I hennes forskning ser hon att aspekter kring familj, företag och religion ofta blandas. Ett område där det blir tydligt är när man studerar hur personer kommunicerat. Kommunikationen, ofta i form av brev, visar hur idéer inom judisk kultur formade företagen, hur det såg ut innan Förintelsen och vad som hände efter. Det här är ett forskningsfält där Maja Hultman är relativt ensam.
‒ Just relationen mellan ekonomi och kultur är ganska ny att titta på. Några forskare har börjat titta på hur man hanterar ekonomi beroende på bakgrund och kultur. Men jag tittar mer på nätverkandet och den påverkan det har haft för den här gruppen.
Många judiska företag runt omkring i Europa försvann under och efter andra världskriget, men i Sverige kunde företagen fortsätta sina verksamheter. Även om företagen såklart påverkades av det pågående kriget – liksom hela det judiska livet. Det, menar Maja, gör Sverige unikt och väldigt lämpligt för en fallstudie.
Hollanderbolagen har efterlämnat ett omfattande arkiv som i dag finns på Riksarkivet. Hon använder även källor hos stadsarkivet och privata brevsamlingar. Tillsammans hoppas hon att de ska ge en bild av hur det judiska affärslivet såg ut under tiden dessa familjeföretag var verksamma.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
Projektet sträcker sig över fyra år och ska vara klart 2024. Av det som framkommit hittills tycker Maja Hultman att kopplingen mellan företag och familj är de intressantaste.
‒ Det är mycket av detta som är kopplat till familjerna, och där hade kvinnorna en stor roll. Familjerna gifter dessutom in sig med varandra. I korrespondens mellan olika familjemedlemmar ser man ofta hur kvinnorna fungerar som bryggor. När dottern i familjen Ettlinger gifter sig med sonen i familjen Hollander finns korrespondens som fullkomligt sprutar av affärsidéer.
Kvinnornas väg in i trädgårds-branschen
Vad hoppas du uppnå med din forskning?
‒ Kopplingen till Förintelsen är den starkaste faktorn i sammanhanget, men den forskning som bedrivs i dag handlar mest om flyktingaspekten. Det som saknas är att sätta dessa händelser i en ännu större kontext. Hur påverkade Förintelsen en familj i Sverige och deras företag? Genom att studera de här familjernas liv, kontaktytor och verksamheter hoppas jag kunna hitta svar.
Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!
Vill du också forska i arkiven hos Centrum för Näringslivshistoria? Hör av dig!
