Dynamiten var epokgörande för bergsprängningen. Genom den kunde borrhålens antal och storlek minskas till en bråkdel mot tidigare. Den möjliggjorde också stora tunnelarbeten och undervattenssprängningar.
Alfred Nobel tog ut 355 patent inom vitt skilda områden, framförallt inom sprängämnestekniken. 1862 lyckades han få nitroglycerin att explodera under kontrollerade former. Sprängverkan var stor. Men nitroglycerin är stötkänsligt och svårt att hantera eftersom det är en vätska. Detta ledde till att många olyckor inträffade.
Nobel bedrev därför en intensiv experimentverksamhet för att minimera riskerna. 1866 lyckade han lösa problemet genom att låta nitroglycerin sugas upp av porös kiselgur. Två år senare fick han patent på uppfinningen, som fick namnet dynamit av grekiskans dynamis, ”kraft”.