Arkivet som fyller 50 år

Hur skulle du beskriva Centrum för Näringslivshistorias verksamhet för någon som inte känner till den?
Centrum för Näringslivshistoria tar hand om svenska företags historiska material åt dem – och efter 50 års verksamhet är vi ett av världens största arkiv för näringslivet. Arkivet rymmer material från slutet av 1600-talet fram till i dag.

Här finns över 85 000 hyllmeter arkiv och uppåt 5 miljoner fotografier. Här finns också filmer och föremål, exempelvis H&M:s alla designkollektioner. Vi har i dag 28 anställda, de flesta är arkivarier.

Det ovanliga med oss är att våra kunder, det vill säga företagen, samtidigt är medlemmar och därmed knutna till den ideella förening som äger allt vi gör. De flesta köper arkiveringstjänster, men vi ger också ut böcker och skrifter i eget förlag, bedriver forskning och arbetar mot skola.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

I år firar Centrum för Näringslivshistoria 50 år. Berätta om några milstolpar under åren som har gått?

Initiativet till bildandet togs av Stockholms stad och Stockholms handelskammare 1974. I Stockholm pågick då en stor rivningsvåg, bland annat revs de berömda Klarakvarteren, och många företags historiska material var på väg att försvinna.

Centrum för Näringslivshistoria skapades för att ta hand om det. Över tid fick vi sedan mer och mer material från allt fler företag, snart dessutom från hela landet. Vi har flyttat några gånger för att få plats med ständigt växande arkiv från medlemsföretagen.

En viktig milstolpe var digitaliseringen av familjen Nobels arkiv, då vi samarbetade med kollegor i flera länder och där det hela utmynnade i en bok utgiven av Bonnier om familjen Nobel. En annan var när vi fick ta hand om just Bonniers arkiv, där bland annat August Strindbergs originalmanus finns.

En tredje ägde rum häromåret då skogskoncernen SCA flyttade sitt arkiv med över 5 000 hyllmeter material, från Villa Marlo utanför Sundsvall till oss. Det blev många långtradare med skogshistoria.

Vilken roll har Centrum för Näringslivshistoria spelat för forskning och samhälle under dessa år?
Genom vår ideella förening som ju är verksamhetens huvudman, arbetar vi sedan starten för att allt fler ska forska i materialet som vi tar hand om. Sedan vi startade för 50 år sedan har 76 avhandlingar skrivits hos oss och tusentals forskare har använt medlemsföretagens material.

Vår återkommande heldag History Marketing Summit har också varit viktig, liksom allt vi gör för att få fler företag att förstå värdet av ett aktivt historiebruk, av history marketing.

Du har varit vd under 27 av dessa år. Vilket är ditt finaste minne under denna tid?
Det är svårt att välja, men ett exempel är när vi fick i uppdrag av Ericsson att berätta deras historia på en cd-skiva i samband med företagets 120-årsjubileum för snart 30 år sedan.

Det låter gammaldags i dagens onlinetider, men blev starten för ett helt nytt sätt att digitalt berätta ett företags historia. Ett annat alldeles nytt minne är när vi fick ta emot Lars Noréns litterära kvarlåtenskap.

Vilka utmaningar har ni haft under din tid?
Jag blev vd 1997, då hade vi nyligen gjort en rekonstruktion och tagit oss igenom en period med ekonomiska svårigheter. Uppgiften var att bygga upp verksamheten från stadig grund och det krävdes att vi fick till stånd långsiktiga åtaganden för våra medlemsföretag.

Sedan finns det förstås utmaningar som kommer med vårt uppdrag att bevara och tillgängliggöra näringslivets historia. Inte minst att hänga med i den tekniska utvecklingen. Hur vi kan utnyttja digitaliseringens möjligheter för att göra arkiven ännu mer tillgängliga för forskning för fler, utan att ge avkall på kraven på säkerhet i det arbetet.

En annan utmaning handlar om att hitta metoder för att säkerställa digitalt producerat material för framtiden, till exempel arkivera e-post på motsvarande sätt som vi tidigare arkiverat pappersbrev.

Finns motsvarigheten till Centrum för Näringslivshistoria i andra länder?
Nej, det finns vad vi kan se inga arkivinstitutioner på exakt samma sätt, men liknande finns här och där, ofta kopplade till handelskammare eller universitetsmiljöer. Sedan har företag utomlands ofta egna arkivarier och historiker anställda, ibland har de till och med egna museer.

Om du får spana in i framtiden. Hur tror du att Centrum för Näringslivshistoria kommer att se ut om 50 år?
Vi har ett par utmaningar. En är – får vi plats med allt? Vi hoppas att vi kommer att kunna sitta kvar i våra nuvarande lokaler i Bromma. En annan utmaning är digitaliseringen och AI. Dels måste vi skala upp företagens digitala dispositioner. Dels vill vi göra det lättare för forskare att forska.

En tredje utmaning är att få fatt på de nya företagen. Ta till exempel de framgångsrika ”enhörningarna” som media skrivit om i flera år. Hur ska vi få dem att vilja bevara sin historia? Skolverksamheten vill vi också utöka. Det är viktigt att unga får lära sig vad källkritik är och vi märker att intresset är stort.

Historia är inte något bara för vuxna och äldre, det ser vi när ungdomar blir alldeles andäktiga i våra arkiv, när de får se eller hålla i ett originaldokument oavsett hur gammalt det är, kalla det gärna ”arkiveffekten”. Känslan av att möta grundaren av ett i dag stort företag ger autenticitet.