Ändå beslöt styrelsen att starta en särskild glassavdelning, som med tiden kom att bli GB Glace. Anledningen var krasst ekonomisk. Att börja sälja glass skulle vara ett sätt att få avsättning för det överskott av mjölkfett Mjölkcentralen hade. Ur det perspektivet skulle glassproduktion bli en lönsam affär även utan en försäljningssuccé.

Fast svenskarna var mer sugna på glass än tidigare. Drygt fyra miljoner människor hade besökt Stockholmsutställningen som hölls på Djurgården 1930, det var här funktionalismen lanserades i Sverige – stilen som inredde och byggde folkhemmet. Men även glasspinnen introducerades på utställningen. Och det var början till genombrottet för glass som sommarsvalkare och efterrättsfavorit i samma folkhem.

Puck-glass delas ut 1937.

Glass viktig konsumentprodukt

Mjölkcentralens främste glassförespråkare var sedan början av 1930-talet Eric Hanner. Han hade av pappan och chefen Axel David Hanner skickats på ett läroår till USA. Där var glassen, till skillnad från i Sverige, en viktig konsumentprodukt som tillverkades industriellt.

Eric Hanner hade noterat glassens försäljningsframgångar i USA, även i landets norra delar, och var övertygad om att samma framgångar skulle gå att nå i Sverige. Så fick också den 26-årige Eric Hanner uppdraget att leda Mjölkcentralens glassavdelning.

Läs mer på unileverhistoria.se

Glassfabriken började byggas i november 1934. Den förlades centralt i Stockholm, till Mjölkcentralens huvudkontor på Torsgatan. En tabbe gjordes under planeringen, då glassmejeriet kom att byggas vägg i vägg med ångpannerummet. Lokalerna där glassen tillverkades visade sig bli för varma, och Mjölkcentralen måste installera lufttrummor för inblåsning av kalluft.

Mjölkcentralens glass döptes till Puck. I germansk folktro var Puck ett spefullt naturväsen, numera främst känt som upptågsmakare i William Shakespeares pjäs ”En midsommarnattsdröm”.

De olika varianterna av Puck-glass 1935.

Reklamkampanj för Puckglassen

Puckglassen skulle lanseras på bred front och med hjälp av en omfattande reklamkampanj. En Puckfigur i gycklarmundering blev symbol för Mjölkcentralens nya produktlansering. Särskilda prylar gjordes för barnen, exempelvis en snygg Pucknål som kom att bli högsta mode att bära på Stockholms skolgårdar.

Sortimentet bestod av lösglass, dessertglass, bägare, block i choklad och runda glasspinnar som hade vaniljsmak och både fanns med chokladöverdrag och utan. En stång lanserades också – den kom under GB-tiden att bli döpt till Puckstång. Smaken var avancerad: cocktailsmak med körsbär.

Den 23 mars 1935 såldes de allra första Puckglassarna på utställningen ”Vårt dagliga bröd” på Sveavägen i Stockholm.

I  sin marknadsföring framhävde Mjölkcentralen att man saluförde en ”riktig gräddglass”. I en annons stod det: ”Glass kan göras av vatten. Glass kan göras av olje-emulsioner. Men riktig glass kan endast göras på ett sätt – av mejeriprodukter. Mjölkcentralens glass är en mejeriprodukt, kontrollundersökt, ren och frisk.”

Mjölkcentralen hade monopol på mjölkprodukter i Stockholmstrakten och blev ledande glasstillverkare i huvudstaden med omnejd. Konkurrensen var dock hård med en handfull andra bolag som också satsade på storskalig glasstillverkning. Efter att andra världskriget brutit ut 1939 blev det svårt att få tag i råvaror till glassen. Snart var situationen ohållbar.

De olika glassbolagen fusionerades därför i flera omgångar och resultatet blev 1942 ett helt nytt företag med Mjölkcentralen som huvudägare: Glace-Bolaget – förkortat till GB och 49 år senare omdöpt till GB Glace.