På 1980-talet lanserade ljudföretaget Rauna of Sweden betonghögtalaren. Med sin utmanande form och avancerade teknik blev den en omedelbar succé både i Sverige och utomlands. I dag har högtalaren hunnit nå kultstatus.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2017 nr 3.
“Det sämsta man kan göra med sex spånskivor är en högtalare!” utropade en mässbesökare när han fick se Rauna of Swedens betonghögtalare för första gången. Hans ord var så träffsäkra att de raskt förvandlades till tillverkarens reklamslogan. Och entusiasmen över högtalaren var inte konstig – Rauna erbjöd något helt nytt. Högtalarlådorna i trä framstod plötsligt som rena rama fuskbyggen när man jämförde dem med en högtalare lika tung som en lågstadieelev och med ett ljud så klart att det kändes som att befinna sig mitt i en konsertlokal.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
Historien om betonghögtalaren började i en hifi-butik i Karlskoga. Här byggde musikprofilen och ljudkännaren Bo Hansson högtalare och producerade akustisk musik. Han insåg att något tyngre än trä behövdes för att ljudet inte skulle studsa runt i högtalarlådan och förvrängas på vägen till lyssnaren. Hemma i sin villa provade han att gjuta ett bashorn i betong som började i källarens gillestuga och mynnade ut bakom ett galler i vardagsrummet. Ljudet blev unikt.
Företaget fick namnet Rauna of Sweden, efter Hanssons finska släktnamn Raunavaara. En logotyp i form av en runsten fick symbolisera den tunga betongen.
1982 bestämde han sig för att tillsammans med kollegan Lennart Bergstedt och ingenjören Olle Neckman satsa på högtalare i betong. Företaget fick namnet Rauna of Sweden, efter Hanssons finska släktnamn Raunavaara. En logotyp i form av en runsten fick symbolisera den tunga betongen. Modellerna fick namn som Njord, Leira och Tyr.
Läs också: Carlssons högtalare sprider ljud som doft
1983 lanserades den första modellen, Leira. Med ett för branschen nytt material och en periskopliknande form pockade hon på uppmärksamhet. Trots tyngden gick högtalarna på export och ungefär 80 procent hamnade utomlands. Betongen lackades vit, men i Tyskland såldes de även i rå betongfinish i exklusiva inredningsaffärer. Under flera år var Rauna marknadsledande för högkvalitativa högtalare i Sverige.
I mitten av 1980-talet valde Hansson att lämna bolaget och började i stället tillverka betonghögtalare under samma namn som sitt skivbolag – Opus3. De fick en kantigare form och namn som Chaconne, Chorus och Credo. Under tiden lanserade Rauna of Sweden nya modeller – Freja, Balder och Ymer. Framgångarna för betonghögtalarna ledde snart till att fler ville rida på trenden. Byggföretaget Skanska gav sig i slutet av 80-talet in i leken med Cheops, en pyramidformad högtalare i ett betongliknande kompositmaterial.
Läs också: Musikradion föddes på djupt vatten
Under det tidiga 1990-talet började problemen hopa sig för betonghögtalarna. Opus3 krossades av finanskrisen och Rauna fick ekonomiska problem till följd av ett ödesdigert byte till en felaktig lack. Ett stycke hifi-historia gick i graven. I dag är betonghögtalaren kultförklarad och konstruktören Bo Hansson, som gick bort 2011, hyllas som en av hifi-världens största genier. 2011 köptes Raunas formar och utrustning av HiFi-punkten AB och högtalartillverkningen återupptogs i liten skala.
