(function(w,d,s,l,i){w[l]=w[l]||[];w[l].push({'gtm.start': new Date().getTime(),event:'gtm.js'});var f=d.getElementsByTagName(s)[0], j=d.createElement(s),dl=l!='dataLayer'?'&l='+l:'';j.async=true;j.src= 'https://www.googletagmanager.com/gtm.js?id='+i+dl;f.parentNode.insertBefore(j,f); })(window,document,'script','dataLayer','GTM-W7J446Q');
I detalj: strålkniven
VISA BILDTEXT
Bild: Elekta.

PRYLARNA AV: Anders Sjöman 2023-01-22

I detalj: strålkniven

På 1960-talet utvecklade neurokirurgen Lars Leksell en maskin som kunde bearbeta cancertumörer med hjälp av gammabaserade radiumstrålar och med det med det gav upphov till ett nytt medicinskt fält: strålningskirurgi.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2022 nr 1.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Tänk om man inte behövde skära upp huvudet på folk när man skulle hjärnoperera. Det tänkte neurokirurgen Lars Leksell, som på 1950- och 1960-talet började experimentera med gamma­baserade radiumstrålar. De skulle man ju kunna skicka in i huvudet, utan att behöva öppna upp skallbenet, och bearbeta till exempel cancer­tumörer. Tillsammans med Börje Larsson, senare professor i strålnings­biologi, tog han fram en maskin som gjorde just detta.

Läs också: 100 år av medicinska framsteg

De låste fast patientens huvud i en så kallad stereotaktisk lösning för att rikta in strålen. Den kobolt­baserade gamma­strålen var sedan så exakt att den bara lämnade små ärrvävnader efter sig i den strålade hjärnan. Ärren liknade faktiskt de som en kirurgs kniv skulle lämnat efter sig, så maskinen fick heta strål­kniv – Leksell Gamma Knife. Den 2 november 1967 behandlades den första patienten på utvecklings­anläggningen i Studsvik. Den första operationen i klinisk miljö skedde sedan på Sophiahemmet i Stockholm i januari 1968.

Med detta föddes ett nytt medicinskt fält: strålnings­kirurgi. Vilket gick stick i stäv med konventionell strålnings­behandling. För det vanliga var ju att man bred­strålade ett utsatt område, med följd att man även dödade omkring­liggande frisk vävnad. Strål­knivens nackdel var å andra sidan att den bara gick att använda på hjärnan. Övriga delar i kroppen rörde för mycket på sig under behandling.

Electas gammakniv. Källa: Electa.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Elekta, det företag som professor Leksells son Larry Leksell startade 1972, sålde därför under lång tid enbart strål­kniven och enbart specifikt för hjärn­operationer. Men över tid kom Elekta även att omfamna traditionell strålnings­behandling med så kallade linjär­acceleratorer – och utveckla den, utifrån sin historik av precisions­kirurgi. I dag säljer Elekta ”linacs” som är nästan lika exakta i sin behandling som strål­kniven en gång var. Men nu, drygt 50 år sedan företaget grundades, kan de behandla hela kroppen.

Läs också: Teknik som räddar liv

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.