Wifalk hade lång karriär inom vård och hjälpmedel bakom sig när hon ritade modellen till rollatorn. Hon hade först tänkt utbilda sig till sjuksköterska men två år in på utbildningen drabbades hon av polio och fick ställa om sina planer.
Aina Wifalk fortsatte dock sin bana inom sjukvården och utbildade sig till kurator. 1957 blev hon kurator på ortopediska kliniken vid Västerås lasarett och blev sedermera handikappkurator i Västerås kommun. Som kurator utvecklade hon manupeden, en träningscykel för rehabilitering som kunde användas av dem som satt i rullstol.
Ett tillgängligare samhälle
De hjälpmedel som fanns att tillgå för dem med gångsvårigheter var få och Aina Wifalk själv gick med stöd av kryckor i nära 30 år innan hennes axlar blev utslitna. När hon såg en hjulförsedd bokvagn med stödhantag fick hon sin idé att ta fram ett gånghjälpmedel på hjul. Hon utgick från sina egna behov och konstruerade en modell som skulle vara lätt att förflytta sig med och samtidigt vara stadig. Hon fick ekonomiskt stöd av utvecklingsfonden som nappade på hennes idé om rollatorn.
1978 stod prototypen färdig och kunde börja produceras tre år senare. Något patent togs aldrig, meningen var att så många som möjligt skulle ha möjlighet att använda den.
Under åren har rollatorn utvecklats och finns i flera olika modeller, de är hopvikbara och har låsbara bromsar. De har även en sittbräda så man kan vila och ingen blir förvånad över att någon i affären till exempel gör sin shopping med en egen varukorg inbyggd i rollatorn. Grundfunktionen är dock densamma som i den modell Wifalk tog fram i slutet av 1970-talet.
I detalj: skrivmaskinen