Att tillverka en telefon i ett enda stycke var en idé som länge hade frodats hos många telefontillverkare.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2014.
(function(w,d,s,l,i){w[l]=w[l]||[];w[l].push({'gtm.start': new Date().getTime(),event:'gtm.js'});var f=d.getElementsByTagName(s)[0], j=d.createElement(s),dl=l!='dataLayer'?'&l='+l:'';j.async=true;j.src= 'https://www.googletagmanager.com/gtm.js?id='+i+dl;f.parentNode.insertBefore(j,f); })(window,document,'script','dataLayer','GTM-W7J446Q');
Att tillverka en telefon i ett enda stycke var en idé som länge hade frodats hos många telefontillverkare.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2014.
Tyska Siemens & Halske lyckades redan 1930 ta fram en modell, men det visade sig att den hade vissa tekniska brister så blev den aldrig serietillverkad. Svenska Ericsson blev inspirerade, och Hugo Blomberg – teknisk chef på företaget – anställde 1939 industridesignern Ralph Lysell för att börja jobba med projektet.
Under 40-talet togs flera prototyper fram – vissa med runda handtag och andra med fyrkantiga, några i en helt rak modell och några med olika kurvor i designen men alla med själva fingerskivan i botten.
Läs också: Pionjärer inom telekommunikation
Till slut valdes två modeller ut för fortsatt utveckling, men innan arbetet var klart hann Lysell lämna Ericsson för att starta sitt eget designföretag. Gösta Thames som nu hade tagit över ansvaret för utvecklingen lyckades dock tillfälligt locka tillbaka Lysell för att vara med i den slutgiltiga utformningen av telefonen.
När telefonen efter alla år var klar för provtillverkning 1954 hade ABS-plasten gjort sitt intåg inom tillverkningsindustrin, så i stället för bakelit tillverkades den nu i plast.
Det här gjorde inte bara att den blev tåligare och fick en bättre finish, det öppnade även för möjligheten att tillverka telefonen i mängder av olika färger. Vid den här tiden hade också telefonen fått sitt namn: Ericofon.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
Det här var något helt nytt i Sverige, tidigare hade telefoner bara sålts med ett id-nummer. Att ge den ett namn signalerade att telefonen nu började ses som en konsumentprodukt och inte bara en förlängning av telefonisystemet. År 1956 började den så serietillverkas i Karlskrona.
Telefonen blev en omedelbar succé både i Sverige och utomlands, inte minst i USA. När tillverkningen upphörde 1982 hade 2 510 000 exemplar av Ericofonen lämnat fabriken. Endast ca 20 procent av dessa hamnade på den svenska marknaden.
Ett flertal efterföljare har kommit under åren, men då med knappar i stället för fingerskiva. År 2007 presenterade till exempel Telia Sonera sin modell Telia Kobra som är en modern telefon men som i sitt formspråk knyter an till den klassiska Ericofonen. Två exemplar av originalet, en vit och en gul, från tiden för provtillverkningen finns i dag utställda på Museum of Modern Art (MoMA) i New York.