(function(w,d,s,l,i){w[l]=w[l]||[];w[l].push({'gtm.start': new Date().getTime(),event:'gtm.js'});var f=d.getElementsByTagName(s)[0], j=d.createElement(s),dl=l!='dataLayer'?'&l='+l:'';j.async=true;j.src= 'https://www.googletagmanager.com/gtm.js?id='+i+dl;f.parentNode.insertBefore(j,f); })(window,document,'script','dataLayer','GTM-W7J446Q');
Ericofonen – en klassisk pryl
VISA BILDTEXT
Bild ur Ericssons historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

PRYLARNA AV: Sara Johansson 2023-11-24

Ericofonen – en klassisk pryl

Att tillverka en telefon i ett enda stycke var en idé som länge hade frodats hos många telefon­tillverkare.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2014.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Tyska Siemens & Halske lyckades redan 1930 ta fram en modell, men det visade sig att den hade vissa tekniska brister så blev den aldrig serie­tillverkad. Svenska Ericsson blev inspirerade, och Hugo Blomberg – teknisk chef på företaget – anställde 1939 industri­designern Ralph Lysell för att börja jobba med projektet.

Under 40-talet togs flera prototyper fram – vissa med runda handtag och andra med fyrkantiga, några i en helt rak modell och några med olika kurvor i designen men alla med själva finger­skivan i botten.

Läs också: Pionjärer inom telekommunikation

Till slut valdes två modeller ut för fortsatt utveckling, men innan arbetet var klart hann Lysell lämna Ericsson för att starta sitt eget design­företag. Gösta Thames som nu hade tagit över ansvaret för utvecklingen lyckades dock till­fälligt locka tillbaka Lysell för att vara med i den slutgiltiga ut­formningen av telefonen.

När telefonen efter alla år var klar för prov­tillverkning 1954 hade ABS-plasten gjort sitt intåg inom tillverknings­industrin, så i stället för bakelit tillverkades den nu i plast.

Det här gjorde inte bara att den blev tåligare och fick en bättre finish, det öppnade även för möjligheten att tillverka telefonen i mängder av olika färger. Vid den här tiden hade också telefonen fått sitt namn: Ericofon.

Ericofon, ritning från år 1956. Bild ur Ericssons historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Det här var något helt nytt i Sverige, tidigare hade telefoner bara sålts med ett id-nummer. Att ge den ett namn signalerade att telefonen nu började ses som en konsument­produkt och inte bara en förlängning av telefoni­systemet. År 1956 började den så serie­tillverkas i Karlskrona.

Telefonen blev en omedelbar succé både i Sverige och utomlands, inte minst i USA. När tillverkningen upphörde 1982 hade 2 510 000 exemplar av Erico­fonen lämnat fabriken. Endast ca 20 procent av dessa hamnade på den svenska marknaden.

Ett flertal efter­följare har kommit under åren, men då med knappar i stället för finger­skiva. År 2007 presenterade till exempel Telia Sonera sin modell Telia Kobra som är en modern telefon men som i sitt formspråk knyter an till den klassiska Ericofonen. Två exemplar av originalet, en vit och en gul, från tiden för prov­tillverkningen finns i dag utställda på Museum of Modern Art (MoMA) i New York.

Läs också: Farbrorn som uppfann mobila telefoner

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.