Han påstår att han inte är en samlare. Ändå hittar vi en inte helt obetydlig mängd prylar och foton från jubileumsutställningen i Göteborg i hans hem.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2019 nr 4.
VISA BILDTEXT
Foto: Sara Johansson.
PRYLARNA AV: Sara Johansson 2023-02-20
Den ofrivillige samlaren
DELA
Anders Houltz, till vardags forskningschef på Centrum för Näringslivshistoria, disputerade 2003 med en avhandling om Göteborgs stora jubileumsutställning 1923. I samband med disputationen skänkte några personer i Anders närhet honom saker med koppling till utställningen. När avhandlingen sedan fick spridning hörde fler människor av sig, som hade foton eller andra minnessaker från det stora arrangemanget liggande hemma.
Läs också: Göteborgs restaurangdrottning Judith Karlander
Efter det har han själv köpt lite prylar när han råkat på dem. I dag består samlingen av ett stort antal bilder, kartor, dokument, vykort och souvenirer. Men någon samlare är han inte, hävdar han:
‒ Nej, det finns många som samlar på saker från till exempel olika världsutställningar. Och det är på en annan nivå där samlarna verkligen letar och där vissa saker kan bli väldigt dyra.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
RELATERADE ARTIKLAR
SPÄNNANDE KULTURFENOMEN
Jubileumsutställningen i Göteborg var huvudsakligen en nationell utställning, ingen världsutställning, men besökarna kom från när och fjärran. Stora svenska industriföretag som SKF, L.M. Ericsson och Nohab visade upp sig, men viktigast var den kanske för design- och konsthantverk.
Stilen som brukar kallas för Swedish Grace slog igenom under den här tiden, inte minst tack vare Göteborgsutställningen och världsutställningen i Paris två år senare. Stora delar av Göteborgs stadsbild förändrades också inför jubileumsutställningen.
Läs också: Världsutställningarna – fönstret mot framtiden
Flera av dagens mest välkända byggnader, som till exempel Göteborgs konstmuseum, uppfördes speciellt inför detta. Nöjesparken Liseberg skapades för att ge besökarna något att roa sig med, längst in på utställningsområdet. För trots att utställningar av det här slaget handlar väldigt mycket om industri och export så rymmer de också så mycket annat, vilket gör dem spännande för eftervärlden på helt andra sätt.
‒ Utställningarna är väldigt mycket en sammanfattning av sin tid. På så sätt är de ett spännande kulturfenomen. De var väldigt visuella, och finkultur, ny teknik och ”vanligt folk” samsades på ett sätt som inte var vanligt annars, säger Anders Houltz.
INGEN NY UTSTÄLLNING
Jubileumsutställningen 1923 blev ingen stor succé. Kanske regnade den helt enkelt bort. Sommaren 1923 sägs ha varit en av 1900-talets regnigaste. Trots 4,2 miljoner besökare gick utställningen med ett stort underskott, något som påverkade Göteborgs ekonomi under många år efter. Men det är inte därför som Anders Houltz inte tror på någon ny jubileumsutställning 100 år senare – 2023.
‒ Den sortens utställningar har nog spelat ut sin roll. Dessutom skulle det bli märkligt eftersom stadens 400-års-jubileum är 2021. Att jubileumsutställningen gick av stapeln 1923 berodde på förseningar som hade med efterverkningar från första världskriget att göra.
Kanske är det därför Göteborgsutställningen blir lite extra intressant, en jubileumsutställning under ett år som inte var ett jubileum. Anomalier och udda saker brukar kunna locka samlare. Om man nu är en sådan.