Den 24:e oktober 1929 – Black Thursday – började den amerikanska börskraschen. För att öka konsumtionen hade regeringen lockat med låga skatter och låneräntor för företagare – när marknaden var mättad på produkter steg handeln med värdepapper.

Ivar Kreuger. Ericssons historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Aktiekursen drevs uppåt och många belånade sig. Den 24:e oktober såldes 13 miljoner aktier och börsen sjönk med cirka 20 procent, senare upp till 40 procent. Mängder av företag och banker gick i konkurs, och en massarbetslöshet uppstod, som mest var 14 miljoner människor drabbade 1932. Krisen kom att sprida sig över hela världen och pågick i flera år.

Arkivfavoriter: Var optimist!

I Sverige kom kraschen med ökad arbetslöshet i bland annat gruv- och skogsindustrierna. När Kreugerkraschen kom 1932 stärktes allvaret. Affärsmannen Ivar Kreuger dog under mystiska former samma år på ett hotell i Paris och företaget med tändstickstillverkning i botten gick i konkurs. Ett par år tidigare hade hans koncern svarat för närmare 64 procent av den totala omsättningen på Stockholms fondbörs. Många mindre investerare, både företag och privatpersoner
som satsat på Kreugerpapper drabbades hårt. Kreuger hade lånat stora pengar av flertalet banker utan säkerhet och Riksbanken fick gå in för att lugna finansmarknaden.

Kreugers företag blomstrade – även efter kraschen

Trots allt klarade Sverige denna lågkonjunktur ganska bra. Redan 1934 hade BNP passerat nivån för toppåret 1930. Lennart Schön, professor i ekonomisk historia i Lund, skriver i boken En modern svensk ekonomisk historia att anledningarna var: nedskrivningen av kronan 1931, gynnsamma förhållanden för svenska exportprodukter och en god tillgång till arbetskraft som gjorde att företagen kunde växa. Internationellt fick centralbankerna efter depressionen ökad makt – regleringarna blev starkare.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!