Ur arkivet: Motbok och titeldiskussioner
VISA BILDTEXT
Foto: Bonnierförlagens arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

NÄRINGSLIVET AV: Sara Johansson 2023-06-09

Ur arkivet: Motbok och titeldiskussioner

I Bonnier­förlagens arkiv hittar vi ett album med tidnings­klipp av ”Artiklar i skilda ämnen över uppmärksammade händelser i in- och utlandet, bemärkta personer m.m.” Albumet verkar ha satts ihop av en Ernst Forsberg, som skrivit ett förord och en prydlig innehålls­förteckning över artiklar från 1910-talets stora händelser.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2014 nr 4.
Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Ovan ses en illustration av mot­bokens premiär i Stockholm i slutet av februari 1914. DN skriver i sin rapportering om premiären att den ”för­löpte utan kravaller och att maskineriet genast gick oklanderligt”. Den utsände reportern beskriver en hög­tidlig känsla när han mot uppvisande av sin motbok rekvirerade en liter renat bränn­vin: ”[…] som nu, efter genom­gången för­rättning, var min, verkligen min, min på ett helt annat sätt än någon liter förut varit det. Det kändes nästan som när man varit och deklarerat eller röstat i fullmäktige.”

Läs också: Antikvitetshistoria från andra våningen

En kvinna som under besöket försökte få köpa alkohol blev avvisad, vilket inte var så oväntat med tanke på att inga mot­böcker vid den här tid­punkten hade utfärdats till kvinnor. ”Det finns nämligen skäl att iaktta större försiktighet med dem”, skriver tidningen.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Längst bak i boken med klipp åter­finns artiklar angående den ”kvinnliga titel­frågan”. DN utlyste 1911 en tävling om vilken enhetlig titel de vanliga kvinnotitlarna ”fröken” och ”fru” skulle kunna ersättas med. Det fördes vid denna tid en debatt om att titlarna var gammeldags och inte en passande beskrivning för den moderna kvinnan.

Författaren och debattören Frida Stéenhoff skriver i en opinions­artikel i januari 1911 att ”Kvinnans titlar ha varit ett under­strykande af att mannen och hon själf icke ha betraktat henne i första hand såsom människa. Men jag tror att jag rätt tolkar nutids­kvinnans innersta vilja om jag säger att hon icke längre kan finna sig i att värde­sättas hufvud­sakligast eller öfver­vägande som köns­motsats”. Frida Stéenhoff blev en av medlemmarna i den pris­nämnd som skulle bedöma tävlings­bidragen.

Podd: Anna Whitlock – Reformpedagog och rösträttsledare

Illustrationen på bilden är en vad man får förmoda satirisk kommentar till titel­frågan, där de olika kvinno­typerna beskrivs i relation till män. Så hur gick det då med tävlingen? Det pris på 100 kr som skulle tilldelas vinnaren delades i slut­ändan av två män som före­slagit ”madam” respektive ”midam”. Pris­nämnden argumenterade dock för att ”fru” borde kunna användas för både ogifta och gifta kvinnor, samt att kvinnliga yrkes­titlar borde få större genom­slag.

Foto: Bonnierförlagens arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Foto: Bonnierförlagens arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.