I Bonnierförlagens arkiv hittar vi ett album med tidningsklipp av “Artiklar i skilda ämnen över uppmärksammade händelser i in- och utlandet, bemärkta personer m.m.” Albumet verkar ha satts ihop av en Ernst Forsberg, som skrivit ett förord och en prydlig innehållsförteckning över artiklar från 1910-talets stora händelser.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2014 nr 4.
Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!
Ovan ses en illustration av motbokens premiär i Stockholm i slutet av februari 1914. DN skriver i sin rapportering om premiären att den “förlöpte utan kravaller och att maskineriet genast gick oklanderligt”. Den utsände reportern beskriver en högtidlig känsla när han mot uppvisande av sin motbok rekvirerade en liter renat brännvin: “[…] som nu, efter genomgången förrättning, var min, verkligen min, min på ett helt annat sätt än någon liter förut varit det. Det kändes nästan som när man varit och deklarerat eller röstat i fullmäktige.”
Läs också: Antikvitetshistoria från andra våningen
En kvinna som under besöket försökte få köpa alkohol blev avvisad, vilket inte var så oväntat med tanke på att inga motböcker vid den här tidpunkten hade utfärdats till kvinnor. “Det finns nämligen skäl att iaktta större försiktighet med dem”, skriver tidningen.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
Längst bak i boken med klipp återfinns artiklar angående den “kvinnliga titelfrågan”. DN utlyste 1911 en tävling om vilken enhetlig titel de vanliga kvinnotitlarna “fröken” och “fru” skulle kunna ersättas med. Det fördes vid denna tid en debatt om att titlarna var gammeldags och inte en passande beskrivning för den moderna kvinnan.
Författaren och debattören Frida Stéenhoff skriver i en opinionsartikel i januari 1911 att “Kvinnans titlar ha varit ett understrykande af att mannen och hon själf icke ha betraktat henne i första hand såsom människa. Men jag tror att jag rätt tolkar nutidskvinnans innersta vilja om jag säger att hon icke längre kan finna sig i att värdesättas hufvudsakligast eller öfvervägande som könsmotsats”. Frida Stéenhoff blev en av medlemmarna i den prisnämnd som skulle bedöma tävlingsbidragen.
Podd: Anna Whitlock – Reformpedagog och rösträttsledare
Illustrationen på bilden är en vad man får förmoda satirisk kommentar till titelfrågan, där de olika kvinnotyperna beskrivs i relation till män. Så hur gick det då med tävlingen? Det pris på 100 kr som skulle tilldelas vinnaren delades i slutändan av två män som föreslagit “madam” respektive “midam”. Prisnämnden argumenterade dock för att “fru” borde kunna användas för både ogifta och gifta kvinnor, samt att kvinnliga yrkestitlar borde få större genomslag.
Foto: Bonnierförlagens arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Foto: Bonnierförlagens arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
