I början av 1900-talet reste man inte på badsemester till Spanien eller Italien – än mindre till Thailand. Hade man råd att söka sig utanför Sveriges gränser var det de nordtyska stränderna som gällde.
Texten har tidigare publicerats i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2012.
Och nog kunde man uppleva livsglädje i dessa mondäna badorter på det glada 20-talet, med strandliv eller sport på dagarna och nattklubbar med sprudlande sekt och dansorkestrar, eller kulturupplevelser, på kvällarna.
Om man däremot vet att annonsen publicerades 1938, fem år efter nazisternas maktövertagande och bara ett år innan 2:a världskrigets utbrott, skorrar sloganen ”Livsglädjens land” onekligen falskt. Hela idén med en turistbyrå som försöker locka utlänningar till att semestra i det genommilitariserade och förtryckande Naziriket, som miljoner försöker fly ifrån, känns närmast som ett Mel Brooks-manus.
Hösten 1938 inföll så kristallnatten och därefter får man anta att ”Livsglädjens land” inte satte ut fler annonser i utländsk press – även om tyska turistbyrån hade kontor kvar på Kungsgatan i Stockholm hela kriget igenom.
Den höga rabatten på järnvägarna låter väl också ana att det hade blivit lite glest med de utländska besökarna. Hösten 1938 inföll så kristallnatten och därefter får man anta att ”Livsglädjens land” inte satte ut fler annonser i utländsk press – även om tyska turistbyrån hade kontor kvar på Kungsgatan i Stockholm hela kriget igenom.
Fast, kanske kändes inte annonsen så märklig 1938. På 1960-talet gick resorna till Francos Spanien, militärkuppens Grekland och kommunistiska Bulgarien, och än i dag går majoriteten av all-inclusive-resorna till diktaturer. Bakom murarna med billig sprit i glasen befinner sig de svenska turisterna i ”Livsglädjens land” …
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
