Många svenskar och svenskättlingar har haft betydelse för det amerikanska näringslivet. En del t.o.m. som skapare av stora företag och koncerner. Carl G. Cromwell, John Eric Jonsson och Ernest O. Estwing var tre svenskättade entreprenörer som jobbade sig upp och etablerade verksamheter som fick bestående effekter på det amerikanska samhället.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 5 2011.
Sverige förblev länge fattigt och underutvecklat. I mitten på 1800-talet inträffade emellertid en liberal ekonomisk revolution som fick fart på utvecklingen, som då blev närmast explosionsartad. Sverige skulle från omkring 1870 på drygt 50 år utvecklas från ett u-land till ett av världens rikare länder. Men, den sena industrialiseringen ledde ändå till att många svenskar under 1800-talets andra hälft utvandrade till Amerika.
STOR SVENSK UTVANDRING
Totalt flyttade omkring 1,2 miljoner svenskar over there, varav de flesta slog sig ner som bönder i Mellanvästern eller arbetare i städerna. USA var vid denna tid fortfarande ett glest befolkat nybyggarland där det rådde stor brist på arbetskraft, och ekonomin blomstrade. Många svenskar, sprungna ur den praktiska svenska bondekulturen, valde därför att starta eget, inte minst inom den snabbt växande industrisektorn.
Ett fåtal av dessa svenskättade entreprenörer blev mycket berömda, som John Ericsson från Långbanshyttan i Värmland. Han flyttade till USA redan 1839 och skrev in sig i historieböckerna genom byggandet av pansarslagskeppet USS Monitor, som bidrog till Nordstaternas seger i inbördeskriget 1861–65. Men de flesta är mer okända, trots att deras insatser och företag än i dag delvis sätter sin prägel på det amerikanska samhället.
Han skulle på många sätt personifiera ”den amerikanska drömmen” om att på egen hand jobba sig upp och bli känd, förmögen och inflytelserik.
OLJEMAGNAT I TEXAS
En sådan svenskättad entreprenör var Carl G. Cromwell. Han föddes 1889 i Saybrook, Pennsylvania, som äldsta barnet av sex till det svenska utvandrarparet John Nels – troligen Nils, amerikanska immigrationstjänstemän stavade ofta fel på skandinaviska namn – och Hanna Cromwell. Han skulle på många sätt personifiera ”den amerikanska drömmen” om att på egen hand jobba sig upp och bli känd, förmögen och inflytelserik.
Carl började som grovarbetare på oljefälten i Pennsylvania som sextonåring och blev snabbt känd som en mycket duglig oljeborrare. Han kunde därför flytta vidare till andra oljefält i Illinois och Oklahoma, för att efter första världskriget ta steget fullt ut och bege till Texas, där oljeindustrin då befann sig i en intensiv utvecklingsfas. Han blev 1921 kontrakterad av företaget Texas Oil and Land Company, som hade köpt rätten att leta efter olja på University of Texas marker. Och när företaget efter ett par år stötte på en stor oljefyndighet blev Cromwell överintendent för bolagets verksamhet i hela området.
Det innebar att han blev rik. Så rik, att han under 1920-talet bland annat kunde engagera sig i den då nya och snabbt expanderande flygindustrin. År 1929 startade han ett eget flygbolag, Cromwell Airlines, som flög mellan San Angelo, San Antonio och Dallas-Fort Worth.
Carl G. Cromwell blev alltså en närmast arketypisk self made man, och som sådan var han ständigt på väg mot nya mål. Detta ledde dock till att hans liv bokstavligen slutade i tragedi. Under en affärsresa till sin hemstat Pennsylvania dog han redan 1931 i en bilolycka, bara 42 år gammal.
BORGMÄSTARE JONSSON
En annan svenskättling som hamnade i Texas var John Eric Jonsson. Hans föräldrar John Peter och Ellen hade var för sig emigrerat från Sverige på 1890-talet, träffats i USA och sedan gift och bosatt sig i New York, där de 1901 fick ett barn. År 1912 flyttade familjen till närbelägna New Jersey, där sonen visade sig äga stora talanger. Tio år senare utexaminerades han, bara 21 år gammal, som mekanisk ingenjör vid det välkända Rensselaer Polytechnic Institute i New York.
I mitten på 1920-talet jobbade sig sedan John Eric upp till posten som överintendent inom den amerikanska aluminiumjätten Alcoa, innan han 1927 beslutade sig för att pröva lyckan som försäljare av Pontiacbilar. När den stora depressionen utbröt två år senare återvände han emellertid till Alcoa som försäljningsingenjör.
Men John Erics liv skulle strax därefter ta en ny, dramatisk vändning. Han blev nämligen tillfrågad av en ingift släkting, J. Clarence Karcher, om att hjälpa till att starta företaget Geophysical Service, som skulle specialinrikta sig på seismologiska instrument till oljeindustrin. Han skulle i praktiken bli en av dess medgrundare.
John Eric Jonsson fick redan året efter först ansvara för företagets laboratorium i Newark i New Jersey. Varpå han 1934 fick i uppdrag att flytta till Dallas i Texas för att ta hand om, bland annat, företagets bokföring, tillverkning, inköp och lager. År 1942 blev han sedan vice vd för det snabbt växande företaget, som då också hade börjat sälja elektronik till den amerikanska armén under andra världskriget.
Från Absolut till Zorn – transatlantiska band genom historien
Företagets lycka var med detta gjord, och det omstrukturerades efter kriget för att verka även internationellt. Det ändrade 1951 därför namn till Texas Instruments, samtidigt som John Eric blev vd (och senare även styrelseordförande) för hela verksamheten. I dag har företaget blivit världsledande inom tillverkning av halvledare och miniräknare.
Parallellt med chefskapet engagerade sig John Eric Jonsson som många andra amerikanska företagsledande i en rad andra verksamheter. Han jobbade speciellt med utbildningsfrågor och grundade bland annat den direkta föregångaren till dagens University of Texas at Dallas (UTD). Någon månad efter mordet på John F. Kennedy i Dallas 1963 valdes han också till Dallas borgmästare och blev så populär (bland annat beroende på lyckade satsningar som utbyggnaden av Dallas-Fort Worth International Airport) att han omvaldes hela tre gånger.
Han hade noterat att verktyg som bestod av olika delar, som hammare och yxor, ofta gick sönder och därför fått idén att gjuta skaft och huvud i ett stycke i högkvalitativt stål.
DEN ÖLÄNDSKE VERKTYGSMÄSTAREN
Ytterligare en svensk som lyckades som både innovatör och industriföretagare i USA var Ernst Otto Johansson. Han föddes 1884 på Öland och emigrerade 1901 genom att gå till sjöss. Så småningom slog han sig ner i Connecticut, där han bytte namn till det mer amerikanskklingande Ernest O. Estwing, och 1917 gifte han sig med svenskan Hulda Olivia ”Olive” Emerentia Swenson, med vilken han fick minst fyra barn.
Omkring 1920 flyttade familjen Estwing västerut till ”svenskstaden” Rockford i Illinois nordväst om Chicago, där Ernest 1923 startade The Estwing Manufacturing Company. Han hade noterat att verktyg som bestod av olika delar, som hammare och yxor, ofta gick sönder och därför fått idén att gjuta skaft och huvud i ett stycke i högkvalitativt stål.
Ernest startade därför på klassiskt manér tillverkning i sin egen källare, men lanseringen gick trögt då hans produkter kostade dubbelt så mycket som vanliga verktyg. Men efter att 1925 ha satt in en annons i en av den just då boomande amerikanska byggnadsindustrins branschtidningar, steg efterfrågan så snabbt att det inte dröjde länge innan han kunde köpa sig en egen fabrik.
“Hur skildras näringslivets historia?”
Även om depressionen på 1930-talet sedan dämpade efterfrågan skulle verksamheten fortsätta expandera. Och efter andra världskriget kom det riktiga genombrottet, när företaget började tillverka en rad nya helgjutna verktyg. Estwings blev då ett ledande företag inom den amerikanska verktygsbranschen och började även exportera sina produkter till andra länder.
Det kanske mest spännande belägget för den höga standard och det goda rykte som Ernest O. Estwings företag hade lyckats bygga upp, är nog annars att deras produkter till och med har använts i rymden. Rymdstyrelsen NASA utrustade nämligen i slutet på 1960-talet sina astronauter med Estwingverktyg, för att knacka loss stenar på månen som sedan fördes tillbaka till jorden för vetenskapliga undersökningar.
STORT SVENSKT INFLYTANDE
Dessa exempel på svenskamerikanska industrigrundare belyser en sällan uppmärksammad sida av den svenska utvandringen till Amerika. Eftersom kulturen i USA präglades av stor öppenhet för nya idéer, och arbetsbesparande uppfinningar välkomnades med öppna armar – samtidigt som skatterna var låga och regleringarna få – kunde personer som Carl G. Cromwell, John Eric Jonsson och Ernest O. Estwing jobba sig upp och etablera verksamheter som i många fall fick bestående effekter på det amerikanska samhället.
