Vad har Hotell Terrazza i Ljungby, Medborgarhuset i Örebro och Östermalms tunnelbanestation gemensamt? Enligt den nyutkomna boken ”X1960: Tio byggnader som definierade 1960-talet” kan byggnader som dessa öppna dörrar till en hel tidsepok, ett halvsekel bort men ändå ständigt närvarande – kulturellt, politiskt, estetiskt.
NÄRINGSLIVET AV: Margarita Feldman 2018-12-10
Tio byggnader som definierade 1960-talet
DELA
Boken som vill spegla det beramade 1960-talet genom tio svenska byggnader är utgiven av Arkitektur Förlag och utgör del 1 i en serie som ska täcka in hela 1900-talet. Redaktören Dan Hallemar framhåller i sitt förord att ambitionen varit att blanda arkitektoniska ikoner som Sankt Petri kyrka i Kippan och Skärholmens Centrum/Ikea Kungens Kurva med vardagsarkitektur som Volvos bilfabrik i Torslanda eller fabrikstillverkade småhus i Skarpnäck. ”En tid definieras inte bara av undantagen, det unika och ikoniska”, skriver Hallemar, ”utan lika mycket av det vardagliga.”
I boken skildrar Ulrika Knutson konstnären Siri Derkerts kreativa process i skapandet av utsmyckningen i Östermalms tunnelbanestation (1965), men också den tidsanda av optimism och opposition som kännetecknade decenniet. Claes Caldenby skriver om Sigurd Lewrentz och Sankt Petri i Klippan, ett mästerverk som krönte en lång kreativ bana (arkitekten var 80 vid invigningen 1966). Han resonerar intressant om hur den dova tegelkyrkan kommenterade sin egen tillkomsttid – som en påminnelse om att det fanns andra värden – andra dimensioner – än materiell välfärd, praktiska lägenheter och välplanerad sjukvård.
Ett bidrag om 1960-talets största fabrik i Skandinavien, Volvo Torslanda, är skrivet av Centrum för Näringslivshistorias Anders Houltz. Den för svenska förhållanden väldiga fabriken – en kilometer lång – var ett monument över tidens tekniktro, rationalitet och framtidsoptimism. Houltz refererar journalister som jublade över denna ”hisnande högmekaniserade anläggning” och ingenjörer som med uppskattning konstaterade att ”alla är vi kuggar i det stora maskineriet”. Snart skulle dock kritiken över just dessa sidor överrösta lovorden. Med 1970-talet följde krav på arbetsplatser där människan och inte tekniken stod i centrum. Men den berättelsen hör till ett annat decennium.