Per Dahl inleder boken med att förklara bakgrunden till boken samt beskriva ett Sverige utan frihandel. Med utblickar mot städernas betydelse för frihandelns utveckling har rapporten ett fokus på slutet av 1700-talet och vidare in i 1800-talet. Hur har utvecklingen och argumenten för och emot frihandel påverkats dagens syn på fenomenet?

De fysiska spåren av den tullverksamhet som var en självklarhet för Sverige från medeltiden och framåt. Inte minst i vår huvudstad där man ofta talar om “inom tullarna” det vill säga Roslagstull, Skanstull, Hornstull och Norrtull. I modern tid har även tullhuset på Blasieholmen hamnat i blåsväder i och med det påtänkta bygget av ett nytt Nobelmuseum.

Ritning till det nu omstridda tullhuset på Blasieholmen i Stockholm, uppfört 1874. Vid Blasieholmen lossades bland annat stadens importerade kaffe. Tullkontoret stängde 1942. Ritning nr NS 33:102:2 hos Fastighetskontorets arkitektavdelning.
Ifyllt tullkvitto från Kristianstads stadstull, våren 1746. Från Skandias Historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Stora sjötullen i Stockholm. Bild från Sjöhistoriska museet.

Andreas Hatzigeorgiou frågar i sitt kapitel Global handel är städers handel varför diskussionen kring frihandel ofta kretsar kring länder? Det är ju, menar Hatzigeorgiou i städer som den största delen av världens handel sker.

Det är där innovationer utvecklas, kommersialiseras och internationaliseras. Det är främst i staden som entreprenören, affärsresenären, köparen och säljaren möts för utbyta tankar, idéer och erfarenheter.

Andreas Hatzigeorgiou

Staden blev handelns och modernitetens vagga. Här på 1920-talet ultramoderna skyskrapor i centrala Detroit, bland annat Fords huvudkontor. Bild från Detroit Publishing Company Photograph Collection hos Library of Congress Prints and Photographs Division.
Framgång har genom historien i regel varit sammankopplad med en hög grad av specialisering, en förmåga att hitta en nisch som skapat konkurrensfördelar och bidragit till marknadsexpansion. Folkdräkter som påminde om hemlandet blev speciellt populära ibland emigranter i Lindsborg i Kansas i början av 1900-talet, något AB Separators USA-gren utnyttjade. Bild från Alfa Lavals historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Med Henry Fords metoder blev billiga bilar lönsamma att tillverka, och Detroit utvecklades till en av världens betydande industristäder. Bild från Skandias historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Lilli-Anné Aldman beskriver i The times they were a-changin’ – politik, handel och marknad ur ett Göteborgsperspektiv till cirka 1870  om den svenska omvandlingen av handelspolitiken utifrån ett Göteborgsperspektiv, från 1720 till cirka 1870. En period då det göteborgska samhället förändrades betydligt.

Ostindiefararen Götheborg är i 2000-talets version långt mindre lönsam än som handelsfartyg 1738-45. Hon hann med tre resor till Kanton innan hon förliste i infarten till sin hemmahamn. Foto Karolina Kristensson, Statens Maritima Museer.
Reform- och frihandelsvännen Johan August Gripenstedt såg till att Sverige allmän näringsfrihet år 1864. Akvarell utförd av Fritz von Dardel. CC Wikimedia commons.
Import och export utgick länge från hamnstäders centra. Här ses full aktivitet vid Skeppsbron i Göteborg så sent som 1897. Foto Axel Lindahls Fotografiaffär, Tekniska museet.

I Handelspolitik under 1800-talet  – internationell och svensk politik i försiktig förändring beskriver Peter Hedberg hur den internationella handeln var en viktig motor de för övergången från feodala, agrara hushållsbaserade ekonomier till industrikapitalistiska som skedde vid sekelskiftet 1800. Utrikeshandeln drev även på den internationella specialiseringen, den ekonomiska och politiska integrationen och arbetsdelningen, vilket i sin tur avspeglades i den exceptionella ekonomiska tillväxt och utveckling som skedde under 1800-talet.

De så kallade Corn laws i Storbritannien belade import av spannmål med hinder och tullar mellan 1815 och 1846. Avskaffandet av dem blev en av de stora politiska stridsfrågorna. Bild från The National Library of Scotland from the Balcarres Heritage Trust.
Danmarks handelsflotta var bland världens största i början av 1800-talet. Här ses sjötransport vid Svendborg i sundet mellan Fyn och Taasinge. Kreatör Carl Dahl. CC Wikimedia commons.

Hur globalisering och sms lyfte Afrika är underrubriken i Peter Steins text “The Hopeless Continent“. Här beskriver Stein näringslivshistorien och frihandelns utveckling i huvudsakligen Afrika söder om Sahara.

Betaltjänsten M-pesa lanserades i Östafrika 2007. Först tio år senare börjar dess motsvarighet Swish bli verkligt vanlig i Sverige. Bild från Vodaphone.
I Kenya har rosexporten blivit en viktig försörjning – EU:s jordbruksregler har kunnat rundas. Foto Stuart Price, Make it Kenya Photo.

I den avslutande texten “Frihandeln och dess moståndare – ett historiskt perspektiv” skriver Martin Kragh om framväxten av ett internationellt handelssystem från 1700-talet fram till idag.

Med ”det stora språnget” 1958-1962 försökte Kinas ledare Mao Zedong öka den inhemska produktionen genom politiskt mobilisering. Resultatet blev en katastrof. Bild från Shanghai People’s Fine Art Publishing House samling hos Library of Congress.
Storbritanniens premiärminister Pitt vill använda Indiens rikedomar som mutor. De är lastade på den åsnehingst drottningen lät måla zebrarandig i hopp om att hennes zebrasto skulle föröka sig. Karikatyr tillskriven Thomas Rowlandson, 1788. The Elisha Whittelsey Collection hos Met Museum.
Här firas februarirevolutionen innan Röda armén hade besatt staden vid Stilla havet. Revolutionen i Ryssland 1917 och dess efterföljande kommunistiska styre ett av de stora hoten mot den liberala ekonomin. Bild från Bain News’s Service samling hos Library of Congres