Ögonblicket: När freden kom
VISA BILDTEXT
På Kungsgatan den 7 maj 1945 firades freden genom att företagare vräkte ut sina papperskorgar ner på gatan. Foto: Historisk Bildbyrå/Karl Sandels samling. (bilden är beskuren)

NÄRINGSLIVET AV: Susanna Lundell 2024-05-07

Ögonblicket: När freden kom

Pappren flyger som konfetti över gatan då företagare tömmer sina pappers­korgar ut genom fönstren, den 7 maj 1945. Människor kramas, bilar tutar. Freden är äntligen här, förväntan i luften. En ny tid väntar, men först ska här firas.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2024. 

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Vid parad­gatan Kungsgatan i Stockholm finns många affärer och företagare som värnar om att synas. Svensk Film­industris huvud­kontor ligger i hörnet Kungs­gatan och Svea­vägen och de dokumenterar det som händer den 7 maj 1945 från sin balkong. På filmen syns flagg­viftande och hurrande människor dra fram över gatan och överallt singlar vita papper ner.

Gunnar Helén rapporterar på plats för Sveriges Radio, från taket på en ren­hållnings­vagn, om glädje­yran och de hundra­tals människor som hänger ut från företagens kontor, balkonger och fönster, för att fira freden. Helén beskriver hur serpentiner, vita papper och sönder­klippta pappers­rullar dråsar ner över Kungsgatan.

Läs också: Kriget kommer – men först reklam!

Förutom Svensk Film­industri har bland annat Oscars­teatern, Hermods, M. Lundgren, Selma Janson och Tempo lokaler här. Kanske är det härifrån pappren slängs ut, eller från något annat företag som också ligger här.

Tydligt är att pappers­korgar töms och vräks ut genom fönstren som ett aldrig sinande konfetti­regn. Ingen människa på plats kommer någonsin att glömma hur det kändes, eller den speciella stämning som rådde.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Författaren Astrid Lindgren skriver den 7 maj 1945 om den om­tumlande händelsen som hon blir ögon­vittne till under freds­dagen. Texten finns utgiven i Krigs­dagböcker (Salikon förlag):

“Detta är V-dagen! Kriget är slut! Kriget är slut! KRIGET ÄR SLUT! Klockan 14.41 (tror jag) under­tecknades kapitulationen i ett litet rött skolhus i Reims /…/ vari­genom alla tyska styrkor i hela Europa ger tappt. Norge är alltså också fritt nu. Ett vansinnigt jubel ligger i detta nu över Stockholm. Kungsgatan är täckt av ett flera centimeter tjockt pappers­lager, alla människor bär sig åt som om dom var tokiga. Vi sjöng “Ja, vi elsker” på jobbet efter radio­utsändningen klockan 3. /…/Det är vår och solen skiner denna signade dag och kriget är slut. Jag skulle inte vilja vara tysk. Tänk, kriget är slut, Hitler är död (nu jublas det och hurras i radion; Stockholm är komplett från vettet).”

Läs också: Ransonering och brist på arbetskraft i andra världskrigets Sverige

I vimlet av människor finns både unga och gamla, alla vill de fira freden. En annan person som befann sig på plats är Kjell Hagman som var på väg på cykel från Stockholms stads yrkes­skola på Polhelms­gatan. I ett brev om minnet av dagen skriver han till Stockholms stads­arkiv den 2 maj 2015:

“Vi hade svetsning på skemat den dagen men, när beskedet om vapen­stilleståndet kom fick vi ledigt. Jag cyklade hem, bodde på Grev­turegatan. På vägen hem via Kungsgatan såg jag att det samlats folk och att det var fest­stämmning i luften. Parkerade cykeln hemma och gick tillbaka till Kungsgatan. Papper flög i luften när pappers­korgar tömdes genom fönstren.Trängseln tilltog och folk hurrade och skrek. Några gengas­lastbilar trängde sig långsamt genom folkhavet. På flaken stod folk med Norska flaggor i händerna. Jag gick gatan upp och ner mellan Stureplan till Sveavägen i några timmar. En upplevelse man inte glömmer.”

På Kungsgatan den 7 maj 1945 firades freden genom att företagare vräkte ut sina papperskorgar ner på gatan. Foto: Historisk Bildbyrå/Karl Sandels samling.

Ytterligare en tredje person på plats var Inge Bahnson-­Rosenborg. Hans dagbok finns hos Stockholms stads­arkiv och ger väg­ledning i mer kring de berömda pappers­lapparna som kastades ut från företagen under den upp­sluppna stämningen som rådde.

“När jag kom tillbaka från Anna, var Kungs­gatan ett sjudande hav av människor, luften uppfylld av kring­virvlande pappers­bitar, remsor fr. räkne­maskinerna, ja biljett­pappersrullor, som fladdrade i blåsten. Spår­vagnar o. bussar hade i hast flagg­prytts, överallt vajade flaggor o. Drottning­gatan dekorerades med flaggor. Jag ville ha varit ner t. förlaget för att ge personalen lov, men kunde omöjligt ta mig fram genom människo­massorna, fick jag telefonera från en cigarr­butik, att herr Karlsson gav personalen ledigt. Alla människor var smyckade med band­rosetter i en del – eller alla – nordiska färgerna och överallt strålade en härlig majsol.”

Ögonblicket: Kungsgatan 4, Stockholm 27 oktober 1973